# ID: svediakorp-gov484643
# author: Adam (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 448
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Föredraganden, Quisthoudt-Rowohl, har fått kämpa med ett väldigt stort antal ändringsförslag, långt fler än vi haft vid något tidigare tillfälle när vi arbetat med ramprogrammet.
Jag tror att det beror på två saker: ramprogrammets framgång och det mycket stora intresset för det från den vetenskapliga världens sida.
Men jag tror också att det beror på att vi bryr oss om de resurser som finns tillgängliga.
Vi har fått rapporter från kommissionen om att de nationella resurserna tenderar att avta.
Vi vet att exempelvis gasforskningen har minskat i omfattning, till följd av liberaliseringen på energiområdet i Förenade kungariket.
Vi vet också att Japan och Förenta staterna ökar sina insatser.
Så om vi försöker ta itu med konkurrensproblemen så är de totala resurser vi avsätter viktiga.
Quisthoudt-Rowohl har verkligen visat sin benägenhet att kompromissa i denna fråga.
Jag hoppas att enigheten kommer att kvarstår vid omröstningen i morgon, när vi söker öka beloppet till en högre nivå än den kommissionen föreslår.
Vi har alla olika uppfattningar om vad som är viktigt.
För mig är det hur vi kan få forskningsprogrammen att skapa sysselsättning.
Det är egentligen hur vi nyttjar oss av forskningen.
De innovativa processerna måste ökas.
I synnerhet så måste vi se till att vetenskap, teknologi och samhälle befinner sig i harmoni.
Vi behöver ägna det mer uppmärksamhet.
Jag skulle vilja upprepa ett av Quisthoudt-Rowohls påpekanden, som också flera ändringsförslag hänvisar till.
Små företag har ett problem.
I min egen region kan jag se att företag med färre anställda än omkring 50 inte alltid har det så lätt att engagera sig.
De har inte resurserna.
De kan inte ge sig ut och ta reda på vad som försiggår.
Vi måste hitta en metod för att få fram information till dem på ett efffektivare sätt än vad vi hittills kunnat göra.
Jag talar också för fiskeriutskottet.
I mitt eget område har fiskarena mycket små företag.
Många gånger är de familjer med bara en båt.
Det är inte lätt för dem att engagera sig.
Programmet är inte skrivet på ett sätt som gör det lätt att göra det vi behöver göra inom fiskerisektorn.
Därför har jag i fiskeriutskottets yttrande tagit med ett antal parametrar som jag hoppas att kommissionen kommer att beakta när den utarbetar åtgärdsprogrammet på forskningsområdet.
Det var det enda sätt jag kunde hantera frågan på, med hänsyn till det sätt på vilket förslagen till ramprogrammet kom fram.
Jag är säker på att kommissionen kommer att beakta detta.
