# ID: svediakorp-gov484635
# author: Quisthoudt-Rowohl (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,105
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Till att börja med vill jag tacka er för att ni än en gång så tydligt har upprepat arbetsplanen för oss.
Det är naturligtvis en stor uppgift för oss att låta omröstningen försiggå så snabbt och friktionsfritt som möjligt.
Vi skall också bemöda oss om att allting går smidigt.
Högt ärade fru kommissionär, kära kolleger!
Vi står omedelbart inför avslutandet av första behandlingen av det femte ramprogrammet för forskning och teknologisk utveckling, som kommer att visa vägen för ett meningsfullt befrämjande av forskningen under åren 1999-2004.
Utskottet har i flera förberedande dokument och i sitt slutliga förslag lagt fram sina idéer.
Hur nöjda respektive icke nöjda enskilda kolleger är med detta förslag, eller i varje fall hur intensivt parlamentet har diskuterat detta förslag, visar de ursprungligen cirka 750 ändringsförslagen, som mina kolleger och jag har utarbetat, lämnat in och debatterat.
Fanns det mycket stora åsiktsskillnader?
Vilka punkter var för oss som parlament av särskild vikt?
För det första: Vi som parlament vill inte i en andra behandling av ramprogrammet ta avsked av forskningspolitiken i fem år.
Därför kräver vi en öppenhet i förvaltningen av de senare specifika programmen med en motsvarande rapporteringsplikt för kommissionen och en omvärdering av tyngdpunkterna för forskningen vid halvtid i ramprogrammet.
De av oss föreslagna innehållen och prioriteringarna motsvarar till stora delar kommissionens.
Dock har det kommit till några - som jag tror - viktiga kompletteringar och framför allt en differentierad och enligt vår åsikt tematiskt mer klar sammanställning av de enskilda tematiska programmen.
Den mycket lovordade fokuseringen betyder inte att man under några få överskrifter planerar vidare med de gamla innehållen.
Klarhet och strategisk information är att föredra framför en rent antalsmässig reducering av temana.
För det andra: Den tredje nyckelåtgärden - innovation och integrering av samå och medelstora företag - har utvidgats betydligt, eftersom EU vad gäller innovation och produktutveckling uppvisar tydliga underskott jämfört med den internationella konkurrensen.
Då det ofta är just dessa små och medelstora företag som arbetar synnerligen innovativt och på så vis skapar arbetsplatser, ansåg vi det viktigt att även möjliggöra speciellt stöd där den förhandenvarande utvecklingen inte tycks passa in exakt i något av programmen.
För det tredje: Gemensamma forskningscentret har en framträdande position i det europeiska forskningslandskapet.
Men som ni själv känner till, fru kommissionär, så heter det så vackert på tyska: Adelskap förpliktar.
Därför har vi vi mer klart och detaljerat beskrivit forskningscentrets uppgifter och dess särskilda roll som oberoende organ.
Vi ger det en möjlighet att i högre grad mäta sig med konkurrensen med andra forskningsinstitutioner och hävda sig, och på så vis också dra till sig ytterligare finansiella anslag.
Sist men inte minst vill vi även utnyttja Gemensamma forskningscentrat som uppdragstagare från Europaparlamentet.
Även ledamöterna behöver stöd med de vetenskapliga förberedelserna för sitt politiska arbete.
Naturligtvis skall man här inte heller avstå från det gemensamma forskningscentrets oberoende.
För det fjärde: En ledande tanke i främjandet av den europeiska forskningen är stimuleringen av det så kallade europeiska mervärdet.
Vi har redan ofta diskuterat om hur man nu skall förstå detta begrepp.
Det får enligt min åsikt inte stanna vid enbart ett befrämjande av möjligheter, kontakter och utbyte av forskare av olika nationaliteter, och vi har redan ofta talat om det.
Men jag måste ärligt erkänna att någon entydig definition av vad det europeiska mervärdet är, har inte heller vi lyckats med, som ni kunnat se i betänkandet.
Därför måste man vid godkännandet av det specifika programmet och vid urvalet av enskilda konkreta projekt ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga.
Inom ramen för subsidiariteten måste det alltid värderas och beslutas på nytt, om det faktiskt är meningsfullt att ge stimulans från Bryssel, eller om det inte finns andra mer näraliggande alternativ.
För det femte: Den annorlunda rättsliga grundvalen för ramprogrammet och Euratom-programmet, gör det inte möjligt att ställa upp ett sammanhållet och helgjutet energiforskningsprogram för Europeiska unionen.
Därför har vi försökt att med våra ändringsförslag koordinera båda delarna så långt det någonsin är möjligt och även kopppla ihop dem institutionellt med varandra.
Samarbetet mellan programutskotten skall så långt som möjligt utesluta friktionsförluster, befrämja avstämning och tillämpning av resultat och leda till gemensam planering.
Önskemålet att även besluta om en gemensam finansiering för detta kunde tyvärr inte heller jag, liksom min kollega Linkohr i det fjärde programmet som också en gång hade detta önskemål, uppfylla.
För det sjätte: Några korta ord om finansieringen.
Kommissionens ansats om 16, 3 miljarder ecu för ramprogrammets löptid betyder i absoluta tal en tydlig höjning gentemot det fjärde ramprogrammet, men i relativa tal ligger det dock stilla.
Detta kan vi inte vara nöjda med.
Som valda folkrepresentanter ser vi förvisso också det besvärliga budgetläget överallt i Europa.
Det torde inte vara obekant för någon.
Därför har vi endast i liten omfattning avvikit från kommissionens förslag.
Även om de 16, 7 miljarderna ecu, som reserverats i budgetplanen sannerligen betyder mycket pengar, så utgör de dock endast knappt 4 % av det totala beloppet för forskningsutgifterna av de offentliga medlen i EU.
Att ge ut dem optimalt förutsätter därigenom också i all synnerhet en effektiv koordinering med nationella eller multinationella program.
Samtidigt skall kommissionen förvalta de enskilda programmen så effektivt och kostnadseffektivt som möjligt.
Den årligen åtskilda redovisningen av bidragen för forskningen och dess förvaltningskostnader skall sporra till detta.
Även här betyder öppenhet allt.
Kära kolleger!
Mitt tack går till alla er för r medverkan, de ständiga uppslagen, de kontroversiella diskussionerna med församlingens andra sida och stödjandet och uppmuntrandet av mitt arbete.
Jag har bemödat mig, och det kan jag här säga helt öppet, att så rättvist som möjligt föreslå kompromisser.
Kompromisser, som inte är min grupps eller min egen rena lära, men som dock bör bygga en bro till de andra delarna av detta parlament.
På en punkt är vi alla eniga: Endast forskning och innovation som förutsättning för utveckling av topprodukter kan garantera arbetsplatser på vår kontinent.
Vi kan inte längre - den tiden är ju nu förbi - vara de billigaste, och det vill vi heller inte i en global värld.
Men, låt oss vara de bästa!
(Applåder)
