# ID: svediakorp-gov484608
# author: Crawley (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 311
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Jag välkomnar Waddingtonbetänkandet som ett genomarbetat och följdriktigt svar på kommissionens meddelande om kvinnohandel som syftar till sexuellt utnyttjande.
Det är mycket svårt att inse att ett sådant slaveri fortfarande förekommer den dag som i dag är.
Ändå läser vi att kvinnohandeln faktiskt håller på att öka, enligt den internationella organisationen för migration.
Det gör det ännu viktigare för Europeiska unionen att ha en samordnad strategi för dess bekämpande.
Kommissionen har gjort bedömningen att en halv miljon kvinnor är föremål för kvinnohandel varje år, men problemets verkliga omfattning är okänd, till följd av företeelsens hemlighetsfulla natur.
De stora vinsterna och de små riskerna vid kvinnohandel uppmuntrar förövarna att tillhandahålla allt fler kvinnor för sexuellt utnyttjande i Europeiska unionen.
Många av dessa desperata kvinnor är fattiga och sårbara, marginaliserade i sina samhällen, och tror att livet i ett annat land kan bli bättre - en flykt, en nystart.
Det är därför helt nödvändigt att få till stånd en områdesöverskridande, transnationell europeisk intriktning rörande detta problem.
Det är mycket uppmuntrande att medlemsstater har bekräftat att kvinnohandeln utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna och ett de har ett gemensamt intresse i att bekämpa den.
Det är också uppmuntrande att programmen Stop och Daphne finns tillstädes.
Det föreligger emellertid ett stort behov av ytterligare finansiering av dessa initiativ, och jag vill att 1999 skall utropas till Europaåret mot våld mot kvinnor, eftersom detta skulle utgöra ytterligare en uppmuntran att öka dessa budgetposter.
Det är slutligen viktigt att kvinnornas ställning i samhället tas med i förhandlingarna om utvidgningen av Europeiska unionen, i synnerhet som central- och östeuropeiska länder snabbt kommit att bli den nya grogrunden, och lättillgängliga områden, för kvinnohandel och för kvinnor som förs till Europeiska unionen.
