# ID: svediakorp-gov484591
# author: Nassauer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 803
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade kolleger!
På grundval av denna muntliga fråga talar vi om framstegen på området för rättsliga och inrikes frågor under det gångna halvåret.
Vi kan här för det första med tillfredsställelse fastställa, att det luxemburgska ordförandeskapet har gjort framsteg.
Det gäller både för det formella samarbetet med parlamentet och i sak.
Vi vill, herr rådsordförande, gärna framhäva att, liksom i förskott, Ni har gjort det till regel att generellt höra parlamentet när det gäller åtgärder som har med tredje pelaren att göra.
Det är ett bra förfarande.
Det var inte er plikt att göra det, varken enligt fördraget eller av någon annan anledning.
Jag tror att vi gemensamt har uppnått goda arbetsresultat.
Vi vill uttryckligen och berömmande framhäva detta.
(Applåder) Vi vädjar nu till er, att ni även förmedlar er övertygelse till er efterträdare, som vi naturligtvis nu kommer att ställa liknande förhoppningar till.
Utan tvivel finns det ytterligare önskemål på detta område.
Det vore bättre om vi förde denna debatt på grundval av en rapport från rådet.
Även detta kanske kan lämnas vidare som en impuls.
I katalogen som beskriver ett sådant arbete hittar vi varje gång en mängd ärenden, som man sedan i slutet av det halva året inte riktigt vet i vilken riktning de har utvecklat sig eller varför de inte har utvecklat sig.
För varje ordförandeskap skulle det vara ett bra tillfälle att visa fram projekt och förverkligandet av dem, men också visa på de anledningar som legat hindrande i vägen för ett förverkligande.
Arbetet på detta område har blivit utomordentligt mångsidigt.
Det omfattar teman som bekämpning av människohandel, bekämpning av organiserad brottslighet, skydd för ekonomiska intressen i Europeiska gemenskapen, behandling av minderåriga medborgare i tredje land utan sällskap av vuxen, riskbedömning och kontroll vad gäller syntetiska droger, bekämpning av mutor, personkontroll vid de yttre gränserna och ett för det praktiska arbetet utomordentligt viktigt tema, nämligen en överenskommelse om delgivning av skrivelser inom och utanför domstolen på civil- och handelsområdet.
Bakom denna mycket juridisk-tekniska formulering gömmer sig ett centralt problem för samarbetet inom den tredje pelaren, nämligen samarbetet på området för rättsliga och inrikes frågor.
Den stora uppgiften, som vi nu har framför oss, är uppbyggnaden av ett europeiskt juridiskt nät, dvs. ett europeiskt rättsområde.
Vi har vant oss vid att när det gäller områden för den gemensamma marknaden, näringslivet, så fungerar handeln gränslöst, men att de rättsliga instrument som skyddar handeln upphör vid de nationella gränserna.
Detta är illa för medborgarna och illa för konsumenterna.
Det är för övrigt också svårt att inse varför en dom från tingsrätten i Kassel inte kan tillställas en fransk medborgare direkt just från denna tingsrätt, med den effekten att man också skulle kunna verkställa domen omedelbart.
Det behöver vi, och det är möjligt inom denna ram.
Det kommer att bli uppgiften för den tid som kommer, även om man tar hänsyn till att arbetet på detta område kommer att utsättas för bestående förändringar i och med ratificeringen av Amsterdamfördraget.
Visserligen kommer till att börja med samma föreskrifter att gälla för förfarandet.
Rådet beslutar enhälligt, och parlamentet hörs.
Efter ratificeringen av Amsterdamfördraget finns det dock en gemenskaplig rättslig grundval för områdena asyl, invandring, polisiärt samarbete, och det internationella samarbetsförfarandet som vi nu provar, kommer inte längre att gälla.
Här kommer det också upp frågor för oss, herr rådsordförande.
Jag skall nämna en.
Nu kontrollerar de nationella parlamenten sina regeringar.
När det finns ett gemenskapligt ansvar, försvinner motsvarande områden som exempelvis asyl, invandring ut ur den nationella kontrollen, utan att underställas fullständig kontroll från detta parlament, eftersom vi enbart hörs, och inte skall vara med och besluta.
Detta kommer några författningsjurister att få fortsätta att bry sina kloka huvuden med.
Vi råder er därför uttryckligen, herr rådsordförande, om att så snart som möjligt göra bruk av möjligheterna att införa majoritetsbeslut och medbestämmande från parlamentet.
Det finns en rad detaljer som vi gärna skulle se att de stöddes.
Vi behöver förbereda inlemmandet av Schengen.
Vi behöver utarbeta en lagstiftning om den gemensamma asylrätten.
Och vi vill också vid sidan av alla detaljer vidareutveckla Europol till en enhet som står under kontroll av en europeisk kommissionär, under juridisk kontroll av EG-domstolen och den parlamentariska kontrollen från detta parlament.
Därför ber vi, herr rådsordförande, med tanke på våra utmärkta erfarenheter av er, framför allt om er assistans!
(Applåder)
