# ID: svediakorp-gov484561
# author: Elles (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 744
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Jag måste medge att jag finner det märkligt att i detta skede av budgetprocessen inte slåss för någonting.
Vi håller redan på med gratulationsprocessen, och det med rätta, eftersom 1998 års budgetprocess varit en historisk sådan.
Liksom Terry Wynn vill jag tacka dem som medverkat - det är den normala processen - men i synnerhet Stan Tillich och John Tomlinson, som de två föredragandena för årets stora betänkanden.
Detta år karakteriseras av tre särskilda företeelser, som man tydligt kommer att tänka på.
Den första av dessa, som kommissionären hänvisat till, är det sätt på vilket vi gått från en konfrontationsprocess i budgetförfarandet till en med mer av medbeslutande, som om vi som genom trolldom kommit till denna möjlighet att otydliggöra gränsdragningen mellan obligatoriska och icke-obligatoriska kostnader utan att behöva en fördragsrevidering för att kunna göra det.
Jag välkomnar det eftersom det är framtidens väg för våra budgetdebatter.
För det andra har vi en budgetmässig stränghet.
Våra talare har talat om, och kommer utan tvekan att tala om, detta under vår debatt denna förmiddag.
Det är verkligen anmärkningsvärt att vi i dag har ett parlament som behållit mer än 300 miljoner ecu under de områden över vilka det ansvarar i kategorierna 3 och 4, utan förslag till utgifter.
Jag är säker på att det inte handlar om brist på fantasi, utan att det utgör ett uttryck för ett verkligt ansvarstagande.
Det sista är parlamentets roll.
Vi har visat att vi, om vi får mer ansvar, har förmåga att agera på ett mognare sätt.
Herr ordförande, ni talade om det.
Jag välkomnar det som ett uttalande, men ni vet naturligtvis, efter att ha varit ledamot av denna kammare under lång tid, hur vi fungerar, och vi uppskattar i högsta grad vad ni gjort för vår räkning i budgetförfarandet.
Låt mig nu övergå till vad jag skulle vilja kalla kännetecknen för parlamentets ställning.
För mig har det alltid varit en fråga om valuta för pengarna, eftersom vi försöker komma fram till hur knappa resurser kan utnyttjas.
Parlamentet har försökt att rikta uppmärksamheten på hur reserven används.
I år har vi 23 poster i bilagan till resolutionen.
Jag vill rikta uppmärksamheten på det faktum att det inte förkommer stora krediter i reserven - den uppgår bara till 0, 3 % av budgeten - och detta är mer en fråga om förvaltning och lösande av särskilda problem.
Jag vill nämna fyra jag kommer att tänka på.
Det första är det problem med JETTerry Wynn talade om.
Jag välkomnar det arbete Waidelich lagt ner på denna sak.
Jag hoppas vi får en snabb lösning på Förenade kungarikets personalproblem härvidlag.
Det är för en specifik lösning av ett problem.
För det andra kommer vi till förbättrad förvaltning i frågor som Bosnien och Meda, där vi kan konstatera att pengar inte används på ett effektivt sätt.
För det tredje vad gäller förbättrad förvaltning, men där vi vill införa en ny struktur - det europeiska informationssystemet - så framstår detta för oss som en verkligt viktig aspekt.
För det fjärde, och inte minst, där vi har ett eller två nya initiativ.
Också under detta år med budgetmässig stränghet vill vi i parlamentet säkerställa, under den nya transatlantiska agendan, att dessa pengar kommer att utnyttjas på ett effektivt sätt, och därför finns delar av krediterna i reserven.
Avslutningsvis kommer vi till vad jag skulle vilja kalla framtidshorisonter.
För det första måste vi säkerställa att de nya initiativ vi har är väl kostnadsberäknade.
Vi måste ha våra egna möjligheter att beräkna finansieringen för initiativbetänkanden.
Vi har inte det ännu, vi måste se till det.
För det andra välkomnar jag tanken på att det brittiska ordförandeskapet skall sammanföra oss alla i början av 1998, för att undersöka vilka riktlinjer vi bör ha för 1999 års budget.
Mer samarbete synes vara mycket logiskt.
Slutligen så har vi väldiga utmaningar framför oss nu, med utvidgningen på väg, med tillskapandet av nya ekonomiska perspektiv och strukturfonderna i framtiden.
Allt detta ligger bakom behovet av att fortsätta det utmärkta samarbete vi utvecklat i år för åren framöver.
(Applåder)
