# ID: svediakorp-gov484507
# author: Bangemann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,381
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Först vill jag tacka för frågorna.
Ni ger mig och kommissionen tillfälle att än en gång framlägga vår ståndpunkt, vilket väl är nödvändigt för att undvika missförstånd.
Jag uppskattade särskilt frågan från Ferber, som jag här vill framhäva, eftersom han också gratulerade mig på födelsedagen.
Det gjorde inte de andra frågeställarna.
(Inpass från Moreau) Ja, kanske nästa år, men tack så mycket ändå!
De svårigheter som vi har med terminalavgifterna känner alla till - åtminstone i kretsen av dem som diskuterar här.
Taxorna har fastlagts enhetligt på internationell nivå och täcker i de flesta industriländer inte utbärningskostnaderna.
Detta är helt enkelt problemet.
Detta orsakar avsevärda spänningar, även vad gäller tjänsternas kvalitet, ty dessa internationellt fastlagda taxor är inte heller bundna till tjänsternas kvalitet.
De gäller helt oberoende av denna mycket väsentliga detalj.
Med nuvarande ersättning för terminalavgifterna, som grundar sig på det sedan 1989 gällande CEPT-systemet, täcks de faktiska kostnaderna inte, inte på långt när.
Nuvarande ersättning för ett förstaklassbrev i första viktklassen ligger i genomsnitt på 45 % av inrikestaxan, medan man kan utgå ifrån att de faktiska utbärningskostnaderna i denna kategori ligger på 80 % av inrikestaxan.
Det är obestridligt, och det bestrids naturligtvis inte heller av kommissionen, att vi här har ett svårt problem framför oss.
Problemet består nu rent juridiskt i - redan i senaste debatten bad jag om förståelse för detta, och det ledde till att parlamentet avslog några ändringsförslag - att det nuvarande ersättningssystemet för terminalavgifter, som vilar på internationella avtal, inte är förenligt med konkurrensreglerna i fördraget, eftersom dessa tariffer för slutlig ersättning inte är kostnadsrelaterade.
Det är nu en ond cirkel, ty om de vore kostnadsrelaterade, så skulle de vara förenliga med konkurrensreglerna.
Men om de skall bli kostnadsrelaterade, då måste de internationella reglerna ändras.
Vi befinner oss alltså här i en konflikt, och, det vill jag påpeka, det är också en följd av parlamentets beslut om samhällsomfattande tjänster och om de undantagna tjänsterna.
Efter parlamentets och rådets beslut finns det på dessa områden en klar behörighet för medlemsländerna, inte i första hand hos kommissionen.
Medlemsländerna och deras oberoende reglerande myndigheter måste se till att dessa saker regleras.
Men nu har vi inte förblivit overksamma.
En sak är säker: I en sådan situation kan man inte luta sig tillbaka och säga, att nu får de andra klara av det.
Därför har vi bett de inblandade posttjänsterna att lägga fram för oss en överenskommelse om bättre ersättningar för terminalavgifterna, naturligtvis inom unionen, inte inom ramen för de internationella reglerna.
Denna s.k.
Reims-överenskommelse, som inte har någonting att göra med staden Reims, utan är en av dessa vackra förkortningar för unionens aktiviteter, var den första av dessa överenskommelser, och den var inte tillfredsställande.
Vi granskar nu den andra, som har modifierats i enlighet med de idéer som vi yttrade där.
Hur denna granskning skall se ut kan man ännu inte säga, men det är möjligt att finna ett lämpligt förhållande mellan kvaliteten på tjänsterna och kostnaderna å ena sidan, och en ersättning för terminalavgifterna.
Det är vad vi nu strävar efter.
Naturligtvis vill vi också uppnå en kostnadskontroll och en sänkning av de f.n. mycket höga kostnaderna hos några operatörer.
Om vi inte uppnår det, och det säger jag än en gång med eftertryck - fru Moreau påpekade att jag var mycket tydlig i denna fråga; jag måste emellertid alltid vara det för att varna för misstag - att om vi inte kan reducera de höga kostnaderna utan helt enkelt lägger dem ovanpå ersättningen för terminalavgifterna, kommer posttjänsterna själva att kasta ut sig ur konkurrensen, ty ingen kommer längre att betala.
Med andra ord: Det som är nödvändigt betyder, tillsammans med en sådan överenskommelse som är förenlig med konkurrensreglerna, en förbättring av postens tjänster både vad gäller kostnaderna och kvaliteten.
Men det finns några ledamöter i detta parlament, som intresserar sig för posten, som tyvärr alltid hör mycket dåligt.
Ja, jag måste säga det nu, även om min gode vän Florus Wijsenbeek inte är närvarande, han är alltför lyhörd, men några här är mycket lomhörda.
Fru Moreau, om det inte lyckas för posttjänsterna att bedriva en förnuftig politik, med vilken de sänker sina kostnader och höjer sin kvalitet, även och just i de undantagna tjänsterna, då kommer detta undantag över huvud taget inte att göra någon nytta!
Det blir ett tomt skal utan innehåll eftersom ingen kund kommer att fråga efter det.
Detta är just vad det handlar om.
Därför välkomnar jag frågorna.
Vi försöker nu med Reims II, och om det inte lyckas måste vi hitta en ny angreppspunkt igen.
Vi vill bidra till lösningen, vi, kommissionen, och även parlamentet, det är jag säker på, men då måste vi gemensamt utsätta postoperatörerna för detta hälsosamma tryck från konkurrensen, men kanske inte i en sådan omfattning som jag hade föreställt mig.
Nåja, då måste vi nu försöka på det här viset.
Så långt frågorna.
Nu till fru Moreau.
Ja, jag kommer till er också.
Det spelar ingen roll i dag, eftersom frågorna hänför sig till denna problematik med ersättningen för terminalavgifterna och inte till meddelandet.
Meddelandet kommer förmodligen att antas i morgon i kommissionen.
Texten har man nu kommit överens om mellan de olika tjänsterna, och man kan utgå ifrån att det i morgon blir majoritet för den.
Till detta vill jag också säga något, inte innehållsmässigt vad gäller detaljerna, utan generellt om den roll som detta meddelande kommer att spela.
För det första: Naturligtvis skulle det vara fullkomligt vansinnigt, om det innehöll något annat än det direktiv som vi har beslutat.
Så är inte fallet.
Detta meddelande har anpassats till parlamentets senaste beslut, så att det inte blir något motsatsförhållande mellan detta direktiv och meddelandet.
För det andra: Meddelandet är nyttigt för de inblandade, eftersom det fastslår enligt vilka principer kommissionen kommer att tillämpa konkurrensreglerna även och just för posten när det gäller de undantagna tjänsterna, ty där får det ju inte förekomma något missförstånd.
Här finns det för övrigt också domstolsutslag.
Naturligtvis gäller konkurrensreglerna också för posten, nämligen just där den uppträder som monopol eller som operatör inom en undantagen tjänst.
Men för att posten nu skall veta hur kommissionen kommer att tillämpa dessa regler, lämnar vi i förväg i ett meddelande besked om enligt vilka regler vi kommer att göra det.
Vi gör alltså egentligen mer än vi måste.
Vi skulle också kunna fatta våra beslut out of the blue enligt konkurrensreglerna.
Detta skulle naturligtvis varje gång orsaka ett ramaskri och den berättigade frågan: Vilka är egentligen era allmänna principer?
Hur vill ni då hantera det rent allmänt?
Eller fattar ni era beslut än på det ena, än på det andra viset?
(FR) Det är av denna anledning, fru Moreau, som jag beundrar det intresse ni hyser för frågan, samt kraften i ert engagemang.
Men det är bäst att tänka efter innan man gör angrepp som f.ö. inte vänder sig till mig utan till min kollega Van Miert.
Jag är den eviga syndabocken.
Jag är fullständigt överens med Van Miert.
Van Mierts dokument skall läggas fram med mitt godkännande.
Det ger posttjänsten garantier för att kommissionen inte gör något oacceptabelt eller oväntat.
Det är anledningen till att er begäran inte är berättigad i sak.
När det gäller formen kan ni inte tvinga kommissionen att inte göra något som faller under dess befogenhet.
Ni kan tvinga kommissionen att göra något som är nödvändigt, men inte tvinga den att inte göra det.
