# ID: svediakorp-gov484472
# author: Van Lancker (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 407
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag skulle vilja gratulera Susan Waddington och Maria Colombo Svevo mycket hjärtligt till deras utmärkta betänkanden men även tacka kommissionär Gradin för hennes ivriga insatser i kampen mot kvinnohandel.
Sedan det förra betänkandet har Förenta nationerna men framförallt Europeiska unionen verkligen ansträngt sig att göra något åt problemet med kvinnohandel.
Trots alla europeiska avtal lyckas medlemsstaterna ännu inte driva kampen mot kvinnohandeln på ett effektivt sätt.
Det finns enligt mig två orsaker till det.
Först och främst problemets väldiga komplexitet och för det andra även den felaktiga infallsvinkel som kvinnohandeln angrips från.
Maria Colombo Svevo har just hänsyftat till detta, för att börja med den sista aspekten.
Länder för snarare en kamp mot kvinnohandeln, en kamp mot illegal invandring än en kamp mot den brutalaste skändningen av de mänskliga rättigheterna.
Visserligen är det behjärtansvärt, visserligen är det bra att det i vissa länder nu finns tillfälliga former av skydd för offren, den uppmärksamheten för offren är ändå fortfarande mycket selektiv.
Den riktar sig bara till kvinnor som gjort en polisanmälan, för de processer som kan leda till en framgångsrik rättegång mot handlarna.
Vi kräver att alla offer får skydd och att alla offer får en chans till ett nytt liv.
För det andra, komplexiteten.
Kvinnohandel som syftar till sexuellt utnyttjande handlar om påtvingad prostitution, det handlar också om au pairflickor, äktenskaps- och arbetsförmedlingar.
Den har utlöpare i narkotikahandeln, i svartarbetsområdet.
Så länge inblandade länder inte tar sig an kvinnohandeln på ett likartat sätt, inte gör handeln straffbar på ett likartat sätt, inte tillämpar samma böter och fängelsestraff, inte konfiskerar varor på samma sätt, så länge det inte finns något internationellt polis- och rättssamarbete kommer vi inte att kunna ta oss an kvinnohandeln på ett effektivt sätt.
Fru kommissionär!
Till sist skulle jag vilja säga följande: ni har genomfört otroligt mycket arbete kring kvinnohandeln i Europeiska unionen.
Europaparlamentet stöder er med stort eftertryck i detta.
Problemet är dock att de avtal som träffats i rådet inte är juridiskt bindande, inte kan framtvingas.
Vi hoppas att det meddelande som kommissionen givit oss och parlamentets betänkande med anledning av utvärderingen år 1999 kommer att leda till en europeisk konvention om kvinnohandel, först då kommer människohandeln att kunna angripas på ett effektivt sätt.
