# ID: svediakorp-gov484471
# author: Colombo Svevo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 717
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, föredragande av yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor - (IT) Herr ordförande!
För det här betänkandet har vi begärt att " Hughes-proceduren " skall tillämpas, vilket förenar detta betänkande med det som enhälligt godkändes om människohandel.
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter kräver med andra ord i första hand enhetlighet när det gäller frågan om människohandel i dess olika former, vilket är lika nära knutet till den illegala invandringen som till den organiserade kriminaliteten.
Handeln med kvinnor och barn upplever vi varje dag och även det fasta ställningstagandet från Europols chef bekräftar att denna trafik är på väg att smälta samman med, eller kanske till och med håller på att ersätta, annan verksamhet eftersom den är mer lönande och mindre riskfylld.
Allt detta bevisar att det krävs sammanhängande åtgärder.
Vi anser det med andra ord nödvändigt att förstärka åtgärder som för övrigt redan finns angivna i övriga av kommissionen och rådets akter, och det handlar om brottsrubricering, juridiskt samarbete, utbildning av dem som är verksamma i främsta ledet och av polisen, samarbete mellan olika polismyndigheter.
Att även ta med narkotikapolisen i det här arbetet förstärker ytterligare den här tendensen.
Att anse detta, vilket utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter gör, och vilket även kommissionärens, Gradins, program hävdar, innebär inte att man försummar offren, det innebär helt enkelt att man berövar brottslingarna deras livsluft, det innebär att man ägnar sig åt seriöst förebyggande och repressivt arbete, vilket även är en förutsättning för den hjälp vi vill ge dem som är offer för denna verksamhet.
Det betänkande som presenterats av Waddington om hur alla de rättsakter har utvecklats som har tagits fram inom Europeiska unionen och som framför allt ägnas åt det sexuella utnyttjandet, lyfter särskilt fram offren, dvs.
Waddington påminner om att offren för denna människohandel i syfte att bedriva prostitution utsätts för en kränkning av sina medborgerliga fri- och rättigheter och att de bör behandlas i enlighet med detta.
Därför blir kopplingen mellan att få tag i de skyldiga och hjälpen, liksom att bestämma när det rör sig om fri vilja, vilket är så svårt att avgöra i den här typen av situationer, mindre viktiga i betänkandet i jämförelse med den grundläggande kränkningen av människans grundläggande fri- och rättigheter.
På det viset rättfärdigas hjälpen till offret och det tillfälliga uppehållstillstånd på humanitära grunder som redan angetts i det första betänkandet, tas även med i deklarationen från ministrarna i Haag med en serie av tillägg.
Waddingtons betänkande lägger dessutom till något annat och det är två saker: den första gäller informationen om en serie stödåtgärder - asyl, definitiva uppehållstillstånd, arbetstillstånd - som man kan tänka sig för dem som är offer för den här trafiken.
Det rör sig inte om - märk väl - något automatiskt tillstånd, utan bara om rådgivning som avser de olika val som staterna kan göra i sammanhanget och det andra gäller avsikten att se mer till den skada vederbörande lidit än till det eventuella samarbetet.
Jag tror att detta, vilket utan tvekan är ett framsteg i jämförelse med våra första betänkanden, är en viktig synpunkt även för de medlemsstater som håller på med att lagstifta på området.
Italien, till exempel, nämner uppehållstillstånd av sociala skyddsskäl i sin nya lag om invandring.
Belgien, där denna regel redan finns, har inte drabbats av en explosion av ansökningar.
Man har i stället märkt att just de långdragna asylprocedurerna gör det möjligt för många kriminella personer att utnyttja kvinnor för prostitution.
Jag hävdar därför att det är nödvändigt med balans och seriositet.
Ingen av oss skulle vilja införa instrument som det är lätt att manipulera, men oförmågan att hantera svåra situationer får inte hindra oss från att försvara offren och det verkar som om denna balans är typisk för Waddingtons betänkande, som vi tackar för.
Låt mig även tacka kommissionären, Gradin, eftersom få frågor, tack vare henne och hennes envishet, har behandlats på ett så konkret och positivt sätt som denna.
