# ID: svediakorp-gov484450
# author: Andersson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 793
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag vill börja med att tacka kommissionen för en alldeles utmärkt grönbok.
Jag vill också passa på tillfället att tacka mina utskottskamrater för ett utmärkt samarbete i utskottet vid utarbetandet av betänkandet.
När det gäller förändringar av arbetsorganisationen kan vi konstatera att vi ligger efter USA och Japan.
Detta är ett konstaterande och inte en värdering.
Jag menar nämligen att vi, när vi skall förändra arbetsorganisationen i Europa, skall välja vår egen modell, som bland annat bygger på den sociala modellen, och inte plagiera modeller från USA och Japan.
Jag vill vidare nämna några ord om ordet flexibilitet.
Det är ett ord som är fullt av tabun.
För mig handlar flexibilitet om en koppling till tryggheten.
Det är så att man aldrig kan skapa en flexibel arbetsorganisation, om man inte samtidigt har en välutbyggd arbetsrätt, en aktiv arbetsmarknadspolitik, en rätt till fortbildning för de anställda osv.
Det handlar inte om en modell när vi skall skapa nya arbetsorganisationer i Europa, utan om många modeller.
Det är olika för olika branscher och olika för olika företag.
Det som är gemensamt och viktigt är att arbetsmarknadens parter på bransch- och företagsnivå är involverade.
Däremot skall vi inte - jag vänder mig här till PPE-gruppen och ändringsförslag 4 - blanda oss i hur arbetsmarknadens parter organiserar sig.
Det är viktigt att de små och medelstora företagen finns med.
Däremot är det inte vi, utan arbetsgivarna själva som skall bestämma hur de små och medelstora företagen skall representeras i arbetsgivarorganisationerna.
Förändringar i arbetsorganisationen berör en mängd politiska ämnesområden, bl.a. skatteområdet.
Från utskottets sida förordar vi nu, liksom tidigare, en skattesänkning som innebär sänkt skatt på arbete och höjd skatt på energi, miljö och kapital.
Därför säger vi också nej till ändringsförslag från UPE-gruppen som handlar om en generell skattesänkning.
Vi vill ha en skatteväxling, inte generellt skattetryck.
Det andra politiska ämnesområdet som berörs är frågan om arbetsrätten.
Vid förra tillfället här i kammaren godkändes ett avtal om deltidsarbete.
Det räcker emellertid inte, utan det är lika viktigt att vi får förändringar och trygghet när det gäller atypiska arbeten.
Därför vill jag fråga kommissionen när den ämnar återkomma till regleringen och tryggheten i fråga om de atypiska arbetena.
Vi har också förslag om miniminormer när det gäller information, samråd och delaktighet.
Hur ställer sig kommissionen till bindande miniminormer på dessa viktiga områden?
Det tredje politiska ämnesområdet som jag skall beröra är arbetstiderna.
Det är huvudsakligen en fråga för arbetsmarknadens parter, men samhället skall ge de grundläggande normerna och skapa incitament till arbetstidsförkortningar.
Vi har tidigare lagt fram förslag om detta i Rocardbetänkandet.
Nu återkommer vi till det: När kommer kommissionen med egna förslag om arbetstidsförkortningar?
När kommer den inventering som har utlovats så många gånger när det gäller situationen i Europa i fråga om arbetstidsförkortningar?
För det fjärde är utbildning något väsentligt när det gäller förändring av arbetsorganisationen.
Denna situation är dock dyster.
Vi vet att det bara är var tredje anställd som får tillgång till utbildning.
I de små och medelstora företagen är situationen ännu sämre.
Där är det bara var tionde anställd.
Vi måste stödja de små och medelstora företagen, men vi kan inte, som De gröna föreslår, ge oss in på att stödja vissa ägandeformer.
Jag är en varm anhängare av medarbetarägda företag, men vi kan inte ge oss in och stödja vissa ägandeformer.
Däremot skall vi stödja de små och medelstora företagen.
En förändring av arbetsorganisationen är ett långsiktigt åtagande.
Det är också viktigt att arbetstagarna görs delaktiga.
I fråga om hälsoriskerna kan mycket göras för att hälsa och säkerhet skall förbättras.
Det finns emellertid också en fara.
Det finns också exempel på att organisationsförändringar har inneburit försämringar, och det är rimligt att arbetsgivarna i större utsträckning får stå för kostnaderna för arbetsmiljön.
Därför säger vi nej till förslaget från UPE-gruppen som försvagar det ställningstagande som utskottet har gjort.
Vidare vill jag ta upp jämställdhetsområdet.
Det som kommissionen säger är positivt.
Det som kvinnoutskottet har sagt är också positivt, och jag ställer mig också bakom det ändringsförslag som kommer från PPE-gruppen när det gäller jämställdhetsaspekterna och ansvaret för familjen både för män och kvinnor.
Slutligen vill jag tacka kommissionen för en bra grönbok, och jag vill tacka mina kamrater i utskottet för ett konstruktivt samarbete både i utskottet och förhoppningsvis också när vi nu behandlar saken i plenum.
