# ID: svediakorp-gov484371
# author: Nordman (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 354
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Den liberala gruppen stöder, naturligtvis, vilket måste förvåna honom, Gasòlibas betänkande, vilket framstår som en väl balanserad helhet, som visar hur man i den tredje fasen av den monetära unionen, med en oberoende centralbank, ändå inte har en monetär institution i ett vakuum utan att det sker en nödvändig dialog mellan den monetära makten och det ekonomiska ansvar som bör utövas av de politiska myndigheterna.
Som när det gäller varje svårt problem så infinner sig naturligtvis frågan om det institutionella uttrycket för denna dialog med alla det svårigheter som Herman lagt fram, och särskilt frågan om att veta hur länder som inte deltar i en politik skall kunna debattera den, ja till och med ändra den.
Vad man måste notera, fru ordförande, är att de länder som inte deltar, i vilket fall under den första tiden, i denna politik, inte desto mindre påverkas av den.
Därav behovet av smidiga lösningar.
Jag tror för övrigt att uttalandet åtar sig att lösa de motsägelser, måhända en aning stela, som vi försökte utarbeta i början.
Ty om euron lyckas, och i vilket fall idag tvivlar ingen på att den ska införas, kanske man måste fundera över att skynda på processen, i synnerhet som de materiella svårigheterna framstår allt tydligare, förkorta perioden 1999-2002, dvs. eurons väntan på att införas i vardagslivet.
Lika mycket som man inte kunde rekommendera big bang-scenariot när euron fortfarande var osäker, lika säkert är att man, från det ögonblick euron lagts fast, kanske runt år 2000, måste försöka skynda på processen, särskilt för att minska den sorts monetära schizofreni som vi riskerar att uppleva i vardagslivet när man i ett avtal får en part som pratar euro och en annan som pratar nationell valuta.
Hur som helst kommer eurons framgång att få ett visst värde som drivkraft, och i motsats till Greshams lag blir det utan tvivel " de goda pengarna som jagar de dåliga ".
