# ID: svediakorp-gov484302
# author: Piha (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 507
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Det har varit ett krävande arbete med detta betänkande.
Trots att resultatet är en kombination av flera betänkanden är det skäligen logiskt och för det vill jag särskilt tacka herr Oostlander och även utrikesutskottets ordförande Tom Spencer.
Betänkandet är parlamentets budskap till toppmötet i Luxemburg om hur den historiska utvidgningsprocessen bör förlöpa.
Detta är en strålande chans att bli hörda.
Jag är nöjd över att betänkandets balansgång mellan kommissionens 5 + 1-modell och den så kallade regattamodellen inte kan tolkas som ett förkastande av den modell kommissionen lagt fram.
Betänkandet godtar, om än i oklara formuleringar, den marschordning som kommissionen föreslår, dock så att också de övriga aspiranterna kopplas till processen.
Den största bristen hos betänkandet är den delvis oavsiktliga och delvis avsiktliga oklarheten i terminologin.
Argumenteringen för förhandlingar av olika dignitet eller effektiva förhandlings- och medlemsanslutningsprocesser som motvikt till den modell kommissionen föreslår, lämnas utan konkret innebörd.
Ett semantiskt bollande med termer är inte till fördel för parlamentet.
Parlamentet vill ta ansvar och få en klar roll i utvidgningsprocessen, men nu tycks det som om det inte rakryggat kunde ta ställning till förhandlingarnas form och inte heller till finansieringsfrågorna.
Egentliga förhandlingar kan inte föras samtidigt med alla ansökarländer.
Kommissionen försöker genom sin modell komma fram till en dynamisk utvidgningsprocess som den så kallade renodlade regattamodellen inte kunde uppnå.
Man kan därför fråga sig vilka motiv olika aktörer har att kräva en gemensam start.
En sådan start skulle ju göra hela processen till ett slags styrkeprocess där länder med ett starkt stöd inom dagens EU kanske lätt kunde tränga fram till täten utan objektiva hänsyn.
Detta skulle också förlänga processen och samtidigt göra det lättare för unionens politiker att senarelägga omställningarna.
Är det faktiskt så vi vill ha det?
Jag kan med glädje konstatera att parlamentet inte tar ställning till tidtabellerna för enskilda staters förhandlingar eller anslutning.
Vid utskottsdebatterna kändes det upprörande att många medlemmar ville bunta ihop de baltiska staterna i ett block utan att alls ta hänsyn till deras historiska, samhälleliga och socioekonomiska bakgrunder.
I egenskap av ordförande för den estniska delegationen kan jag säga att vår delegation på bred front är medveten om vilka uppoffringar Estland har gjort och försvarar landets plats i ansökarländernas främsta led.
När Estland är en av staterna på kommissionens 5 + 1 lista, har det en stark positiv effekt inte bara i Lettland och Litauen, utan på unionens hela nordliga dimension.
Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att man, då man röstar för detta betänkande, inte i ljuset av dess sakinnehåll röstar för någon särskild utvidgningsstrategi, eller kanske för dem alla.
Sådan är linjeföringen i detta papper.
Man får hoppas att medborgarnas engagemang för utvidgningsprocessen i fortsättningen handhas bättre än i det pågående EMU-projektet.
Annars blir det på slutrakan så att politikerna pratar på och folket inte vill vara med och leka.
