# ID: svediakorp-gov484300
# author: Lambrias (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär, ärade kolleger!
Utvidgningen är verkligen en stor historisk utmaning.
Det är till att börja med en komplex politisk handling och framförallt ett tongivande uttryck för den Europeiska unionens utrikespolitik.
Att envisas med eller förlora sin tid på endast dess ekonomiska aspekter är alltså att undervärdera dess betydelse.
Det som hade varit av betydelse är det budskap som bör ges till hela världen och som den har ett behov av efter 1989 års jordbävning som störtade fullbordandet på vår kontinent.
Tyvärr finns dock en tidsflykt, om inte en motsägelse i uttrycket för denna höga politik.
Den Europeiska unionen går vidare med utvidgningen utan att institutionellt ha säkrat den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken, utan att ha löst de allvarliga problem som finns gällande dess substantiella och effektiva funktion.
Revideringen av Amsterdamfördraget föredrog att skjuta upp lösandet av dessa problem i och med att man koncentrerade uppmärksamheten på funktionen an den Ekonomiska och monetära unionen.
Bristen är stor.
Låt då inte bristen utökas med fel.
Det vore fel att dela upp de länder som vill gå med i den Europeiska unionen i A- och B-lag.
Det vore fel att påbörja anslutningarna utan att bemöta de ovissa institutionella frågorna.
Det vore ett farligt misstag att undervärdera respekten för de mänskliga rättigheterna, på grund av ekonomiska intressen eller strategiska överväganden, eller att undervärdera vissa länders aggressiva utpressningspolitik gentemot medlemsstater i den Europeiska unionen.
Det vore ett tragiskt misstag att den Europeiska unionen visar sig vara opålitlig beträffande Cyperns inträde, vilket utgör den Europeiska unionens åtagna skyldighet, i vänskap till ett land vilket, trots allt, i förrgår meddelade att det inte är intresserat, att det föraktar de konferens som dess vänner gör sig så mycken möda för och att Cypern, gentemot vilket det finns en förbindelse från den Europeiska unionen, förblir Turkiets gisslan, som kommissionär van den Broek mycket riktigt har sagt.
