# ID: svediakorp-gov484271
# author: Garriga Polledo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 580
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Alla är medvetna om att Europeiska unionen befinner sig i ett avgörande ögonblick vilket, om vi lyckas, gör det möjligt att skapa ett område för fred, demokrati och frihet och ekonomisk utveckling utan tidigare motsvarighet.
Det är faktiskt ett historiskt tillfälle som vi inte får lämna eller låta bli att utnyttja, som föredragandena Barón och Colom sade.
Det är uppenbart att vi spanjorer har en större känslighet inför denna utmaning än andra europeiska medborgare då vi var de sista medborgarna i unionen som gick från diktatur till demokrati för 20 år sedan.
Vi har således ett färskare minne av två strävanden: anslutningen till Europeiska unionen och befästandet av ett system med demokratiska friheter.
Därför delar vi i väldigt hög grad ansvaret att erbjuda dem som knackar på dörren tillträde till vårt hus.
Detta ansvar för alla är bara villkorat av skyldigheten för kandidatländerna att uppfylla de politiska kriterier som uttrycktes i Köpenhamn, det vill säga, ett politiskt stabilt system, respekt för de mänskliga rättigheterna och ett skydd av minoriteter.
Det vore orättvist att göra skillnad mellan kandidatländerna då ingen av dem uppfyller de ekonomiska kriterierna.
Vi skulle orsaka oåterkalleliga ekonomiska skador och skulle dessutom vara medansvariga för de skador och den politiska instbilitet som en sådan utestängning skulle förorsaka.
Låt därför varje land sätta sin egen anslutningstakt genom sina ansträngningar.
Kommissionsledamot van den Broek sade att genom att tillåta denna multilaterala förhandling skulle frustrationer kunna uppstå i kandidatländeran.
Vi anser att dessa frustrationer, om de uppstår, måste bero på deras oförmåga att uppfylla kraven och får aldrig vara ett resultat av ett politiskt beslut.
Herr ordförande!
Den union vi skall erbjuda kandidatländerna får inte vara av sämre kvalitet än den vi åtnjuter i dag.
I morgon, för att inte sträcka sig längre, skall det här parlamentet avge ett viktigt utlåtande om de problem som en otillräcklig finansiell ram kan åsamka unionens utvidgningsprocess, fördjupningen av den inre marknaden, den Ekonomiska och monetära unionen och framför allt, sammanhållningen, som är ett verkligt mästerverk i Europabyggets process.
Den enhällighet som har föregått diskussionerna om Coloms betänkande, såväl i budgetutskottet som i de viktigaste politiska grupperna är den bästa indikationen på att parlamentet känner sig ansvarigt att ge unionen en stabil och tillräcklig finansiell ram som täcker de sju åren i nästa budgetplan.
Men denna enhällighet bör inte få skymma de inneboende problemen i Agenda 2000.
Till exempel skulle en finansiering av unionen som gör att utvidgningens tyngd på budgeten läggs på sammanhållningen vara en osolidarisk finansiering och därför är invändningar från de politiska krafterna helt berättigade.
En finansiering som inte löser hotet om en budgetkris på grund av brist på medel för att finansiera gemenskapens politikområden i ett utvidgat Europa skulle vara ett finansieringsförslag dömt att misslyckas.
Och slutligen, ett finansieringsförslag vars första syfte är att försäkra att utgiftskategorierna begränsas, i den budgetmässiga ramen, till den omöjliga nivån 1, 27 % är ett förslag som på mycket kort sikt kan försämra kvaliteten på hela gemenskapens politik.
Trots detta tar vi förväntansfullt emot Agenda 2000 för att det är ett allvarligt försök att ge stabilitet åt utvidgningen, och vi hoppas att vi i förhandlingsprocessen som inleds nu, skall kunna lösa de problem jag här i korthet har formulerat.
