# ID: svediakorp-gov484267
# author: Gahrton (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Vill EU verkligen utvidgas till en allmän, alleuropeisk samarbetsorganisation?
Eller är utvidgningsprojektet bara ett exempel på den klassiska söndra och härska-strategin, ett taktiskt trick för att utvidga brysselbyråkratins makt?
Till och med Carl Bildt kritiserar nu i sin nya bok EU för söndringstaktik i f.d.
Jugoslavien.
Skall det bli mer sådant?
Det är det som avgörs nu.
Grundfrågan är: Gemensam förhandlingsstart eller ej?
Kommissionens förslag söndrar inte minst Baltikum; utskottets förslag är oklart.
Skall ansökarländerna delas upp i första och andra klass?
På denna punkt måste det klargöras att reella förhandlingar skall startas med alla nio ansökarländerna.
En annan huvudfråga är om de nya medlemsstaterna skall få medinflytande över EU: s framtid eller ej.
Utskottet svarar nej genom att kräva en ny fördragsändring innan en enda ny medlem släpps in.
De nuvarande EU-staterna skulle alltså ha monopol på framtiden.
Det är ett slag i ansiktet på ansökarländerna som Miljöpartiet inte kan acceptera.
Mellan Tjeckien och Slovakien byggs nu nya murar, något som EU kan förvärra om Slovakien helt isoleras.
Cypern kan naturligtvis inte bli EU-medlem om bara den grekiska befolkningen är involverad.
Därför måste anslutningsprocessen bli ett led i en fredsprocess.
Turkiet måste ha full principiell rätt till EU-medlemskap, annars blir EU ett bihang till den kristna kyrkan.
Slutligen måste fästning Europa undvikas, dvs. det får inte bli så att grannkontakter med Ryssland och Ukraina försvåras för de länder som ligger nära dessa två länder.
Skall folken eller eliten bestämma?
De gröna vill att det skall ske via folken genom folkomröstning.
Det borde vara självklart att ett EU som utvidgas till att omfatta hela Europa inte kan ha samma centralistiska karaktär som det ursprungliga sexstatsförbundet.
Många vill ha fler medlemmar, men ändå samma EU.
De som inte kröker rygg för den härskande EU-ideologin betecknas som antieuropéer.
Svensk EMU-kritik uppfattas som svordomar i kyrkan.
Utvidgningen blir en framgång om den gör slut på sådana totalitära tendenser och visar att europeiskt samarbete är något annat än fransk-tysk maktpolitik.
