# ID: svediakorp-gov484266
# author: Novo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 592
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kolleger!
Vid tiden för presentationen i juli stod det klart att kommissionens förslag om den finansiella ramen för perioden 2000-2006, inskriven i det dokument som populärt kallas för Agenda 2000, karakteriserades av en frivillighet och en otillräcklighet som var oförenlig med de politiska, ekonomiska och sociala utmaningarna för en union som under denna period kan komma att utvidgas med ett ännu obestämt antal nya medlemsstater.
Kommissionens förslag om de nya ekonomiska perspektiven ger inte, förutom att vara ett bristfälligt dokument i vissa aspekter eller ett dokument som presenterar inkorrekta data och värden som är svåra eller omöjliga att göra en jämförande studie av, en reell och noggrann presentation av de kostnader som utvidgningen nödvändigtvis leder till.
Å andra sidan och parallellt därmed fastställs en eventuell ökning av resurserna på gemensam basis för en förmodad verkligt optimistisk ekonomisk tillväxt och just därför mer än tvivelaktig.
I kommissionens förslag behålls samma gräns för de egna resurserna utan hänsyn till de socioekonomiska villkoren och följderna för den ekonomiska och monetära unionen.
Eftersom man inte tar hänsyn till behovet av att behålla och utveckla ansträngningarna för minsta godtagbara nivåer för en verklig inre sammanhållning, det som de nuvarande medlemsstaterna även fortsättningsvis bör sträva efter, det som allt mer uppmanar till en utvidgning med länder som generellt utgör en tredjedel av den inre bruttoproduktionen per capita i en europeisk union med 15 stater.
Dessa villkor och gamla och nya behov kräver, tvärt emot vad som föreslås i Agenda 2000, en tydlig och omissförstålig förstärkning av medel och instrument för den ekonomiska och sociala sammanhållningen, vilket över huvud taget inte förutses i kommissionens förslag.
De reformer kommissionen presenterar i sitt dokument har alltså inget centralt mål för genomförandet av någon slags sammanhållning i en utvidgad union.
Inriktningen ligger på mobilisering av resurser endast genom nedskärningar och besparingar, utan hänsyn till de verkliga behoven eller en förbättrad effektivitet i instrumenten.
Kommissionen pekar således på en reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken utifrån världshandelsorganisationens intressen och beslut, vilket skulle kräva åternationalisering och fortsatt obalans, framför allt för medelhavsproducenterna och de små producenterna.
Kommissionen föreslår en reformering av strukturfonderna som ger väsentliga nedskärningar för nuvarande förmånstagare, vilket leder till att de nu minst utvecklade länderna i unionen på detta plan kan komma att bli de största finansiärerna av de nya behov som följer av utvidgningen.
På inrikespolitisk nivå förutser man en större förståelse för utgifterna, som kan komma att redan från början leda till kollaps för de redan begränsade och mer än otillräckliga medel som nyligen togs fram i Luxemburg för bekämpning av sysselsättningsproblemet.
Colom i Navals betänkande förefaller oss positivt eftersom det samlar de flesta av dessa idéer, även om det i vissa aspekter skulle kunna varit tydligare.
Införandet av respektive ändring avseende sammanhållningsfondens framtid och naturligtvis ett bidrag för ett sådant förtydligande, samtidigt som man förväntar sig att denna kammare förkastar vissa ändringar som avviker fullständigt från betänkandets inriktning eller åtminstone skulle göra det helt verkningslöst och inkonsekvent.
Herr ordförande, kära kolleger!
Vi anser inte att man kan skapa europeisk solidaritet på bekostnad av den som redan har lite eller som fortsättningsvis behöver mycket.
Tvärtom, den europeiska solidariteten blir bara effektiv om den fortsätter att ge mycket mer och dessutom förbereder sig på att dra grundläggande nytta av utvidgningens ekonomiska fördelar och är medveten om behovet att bidra med mer.
