# ID: svediakorp-gov484255
# author: Fabre-Aubrespy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 478
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Precis som min kollega Dominique Souchet beträffande Oostlanderbetänkandet, delar jag inte slutsatserna som har dragits i betänkandet av Colom i Naval för budgetutskottet.
Jag har för övrigt lagt fram skälen till det i en minoritetsståndpunkt, i enlighet med artikel 146 i arbetsordningen.
Man opponerade sig först mot principen för minoritetsståndpunkten, sedan accepterades den lyckligtvis som ett tillägg till betänkandet.
Budgetutskottet har antagit en ideologisk ståndpunkt om de huvudsakliga frågorna som rör Europeiska unionens framtida finansiering, när det skulle ge prov på realism och försiktighet.
En ideologisk ståndpunkt när det gäller budgetplanens varaktighet, eftersom man anger tre hypoteser enligt vilka budgetplanen skall revideras automatiskt, medan Europeiska unionen har behov av finansiell stabilitet för en lång tid framöver.
En ideologisk ståndpunkt när det gäller taket för de egna medlen, eftersom man vägrar att ta hänsyn till det faktum att medlemsstaterna är måna om att behålla balansen i de offentliga finanserna, nu liksom i framtiden, och att de inte kommer att acceptera en höjning av maximitaket till 1, 27 % av BNP.
Detta teoretiska tak, som givetvis inte är en utgiftsskyldighet, i motsats till vad man ofta menar här, hamnar på 1, 15 % av BNP i 1998 års budgetförslag, vilket från nu fram till år 2006 lämnar en marginal på 0, 12 % för Europeiska unionens BNP, vilken också ökar varje år.
En ideologisk position vad gäller ordningen för egna medel, medan kommissionen däremot gjorde klokt i att avstå från planer på att förändra det.
Det är medlemsstaternas sak att avsätta medel till Europeiska unionens budget, så som de skulle göra i vilken internationell organisation som helst, och kommissionen erinrade för övrigt om att de bidrag som varje stat ger, mer och mer närmar sig deras respektive förmögenheter.
En ideologisk ståndpunkt i betänkandet, till sist, när det gäller de inre politikområdena, eftersom det instämmer i reformförslagen för den gemensamma jordbruks- och strukturpolitiken som finns i Agenda 2000, utan att systematiskt undersöka om gemenskapsåtgärderna i alla de olika politikområdena är berättigade.
Det är väl känt att budgetutskottets verkliga syfte är, i dag liksom i går, att modifiera balansen mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter.
Ärade kolleger!
Det är verkligen dags att acceptera det faktum att utökningen av gemenskapens budget är en illusion.
Min grupp, som ställer sig positiv till den fastställda gränsen på 1, 27 %, bedömer därför att Europeiska unionen bör - för att möjliggöra den oumbärliga utvidgningen mot öst - acceptera den nuvarande finansiella ramen, utnyttja det mellanstatliga samarbetet, och begränsa sig till att utveckla ett begränsat antal av de mest effektiva inre politikområdena, i enlighet med den berömda subsidiaritetsprincipen.
