# ID: svediakorp-gov484254
# author: Dell'Alba (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 493
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, kära kolleger!
I juli presenterade kommissionen två viktiga scenarier för oss: det ena, att begränsa till sex antalet länder som skulle få plats på det första utvidgningståget och det andra, att sätta gränsen vid 1, 27, dvs. det maximum som redan borde gälla för de femton medlemsstaterna för att garantera denna sammanhållning, denna möjlighet att göra den inre marknaden praktiskt tillämpbar, positiv och nyttig, utan att ytterligare accentuera de skillnader som redan har visat sig, som i stället som genom ett mirakel borde gälla vid en utvidgning till 18, 20 eller 25 länder.
I morgon kommer Europaparlamentet att åter diskutera sceneriet med de sex länderna.
Vi kommer att välja eller föreslå en annan väg som kanske även blir rådets i Luxemburg.
Enligt min åsikt gör vårt parlament helt rätt i att, i och med Colom-betänkandet, föra upp det andra problemet på dagordningen även om det kanske inte sker med tillräcklig kraft, men med stor värdighet och med stor punktlighet; det gör rätt i att varna kommissionen, att fråga: är ni säkra på att era bristfällig ambitioner verkligen är i höjd med den utmaning som ni ställer oss inför?
Det är den största utmaning som vi någonsin har ställts inför under de senaste åren: är vi säkra på att det var lämpligt att visa oss så försiktiga - trots allt var det vår plikt som institution att föreslå scenarier som sedan skulle ratificeras?
Är ni säkra på att om sju år, med ett stelbent system som inte tillåter oss att revidera de ekonomiska prognoser som för närvarande är under behandling, och under alla omständigheter inte längre enligt den femårsplan som angavs, är ni säkra på att detta räcker och att utmaningen kan mötas och övervinnas, såväl av oss som av kandidatländerna?
I dag öppnar det nya sceneriet ett annat alternativ, förhoppningsvis även tack vare detta betänkande som inte av en tillfällighet kräver att frågan om egna resurser och alla andra frågor på dagordningen inte skall tillbakavisas av er.
Är ni säkra på att det i och med denna ändrade kurs inte skulle vara bra att göra en ny genomgång av texten?
Vi tror att det skulle vara det, och av den anledningen röstar vi med stor övertygelse för Colom-betänkandet med vissa viktiga ändringar som borde kunna godkännas i morgon, eftersom det skulle kunna vara det budskap som åtföljer det andra betänkandet och eftersom det skulle kunna göra det möjligt för er - det hoppas jag innerligt - att gå till Europeiska rådet i Luxemburg och kanske även på denna punkt revidera er text, kanske - om ni tillåter - med en gnutta mer ambition med tanke på det ädla och viktiga målet, det vill säga att få till stånd den utvidgning som vi alla önskar.
