# ID: svediakorp-gov484229
# author: Christodoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 790
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Det initiala politiska beslutet beträffande utvidgningen har redan fattats och detta har konstaterats i de diskussioner och tal som vi haft här i dag.
Alltså bör vi, av nödvändighet, rikta vår uppmärksamhet på försöket att tillämpa detta beslut på ett riktigt sätt, alltså de sätt på vilka utvidgningen kan äga rum på det jämnaste och effektivaste sättet i syfte att dess målsättningar uppnås, mål vilka vi alla vid olika tillfällen skrivit under.
Därför bör vissa grundläggande principer, framförallt de som avser den sektor vilken jag kommer att diskutera, alltså den offentlig-juridiska, och frågan om den Europeiska unionens finanser, accepteras från första början och hela tiden diskuteras på denna grund utan täta byten av politik.
Den första frågan är, naturligtvis, att reformen av dessa länders ekonomier är en process som är både tidskrävande och väldigt svår.
Vi måste inse att om detta inte inträffar, kommer ett inträde som inte uppfyller dessa krav att skapa högst betydliga problem, inte bara för landet som ansluter sig, men också för den Europeiska unionen själv.
Ty det behövs inte en särskilt stor analys för att inse att problemen, om vi tar emot ett samhälle och en ekonomi som inte har avancerat till den grad där den kan svara emot de krav som en anslutning ställer, kommer att vara stora för båda två.
Därför bör hjälpen innan anslutningen och perioden innan densamma vara tillräckliga för att de ska kunna förbereda dessa länders ekonomier i syfte att inträdet sker på ett korrekt sätt.
Jag lyssnade alltså med stort intresse på det som kommissionär van den Broek sade om inrättandet av en fond för att täcka in skillnaderna.
Detta är ett förslag vilket har utformats av Europaparlamentet beträffande förändringen av Phare, och jag förmodar att utvecklingen av detta förslag är det som vi tidigare hört.
Lika viktig är frågan om realism och anpassningsbarhet.
Vi kan inte utforma oelastiska ramar då vi varken vet om förutsättningarna vi satt upp kommer att uppfyllas eller inte, eller vilken utveckling ekonomin kommer att ha i framtiden.
Därför anser jag, herr ordförande, att vi bör granska det helt och hållet oflexibla förslaget om en form för offentlig-juridiska perspektiv för 2006 väldigt noga.
Parlamentets förslag säger, som ni sett, att vi beträffande detta bör ha ett moment av anpassningsbarhet, alltså att vi bör ha ett perspektiv för en förändringsparagraf, en paragraf som skall anpassa de offentlig-juridiska perspektiven till rådande förhållanden, såsom de har utvecklats.
Jag är säker på att kommissionen själv när den satte samman Agenda 2000 hade i åtanke att detta som den beskrev som förutsättningar endast var något som skulle tjäna till att skapa en ekonomisk modell och att de inte var frågor vilka inte rymde någon som helst diskussion och gällande vilka det redan från början bestämts att de inte skulle förändras på något sätt.
Därför tror jag att Europaparlamentets förslag om en viss anpassningsbarhet vad gäller de offentlig-juridiska perspektiven är korrekta, och jag tror att det är där vi slutligen kommer att hamna.
Att vid denna tidpunkt ge intrycket av att anta en oflexibel politik, samt att förhandlingarna med endast vissa och inte alla länder påbörjas - något som jag, lyckligtvis, nu ser förändras - skapar alla sorts felaktiga intryck och också politiska problem i de stater som står inför inträde, problem som många gånger är så viktiga - även om förnuftet säger att de inte borde vara det - att de i sakernas utveckling kan ha stora konsekvenser.
Herr ordförande!
Vilka förändringar som än äger rum, vilken diskussion som än förs beträffande nedskärningar, inre förändringar inom ramen för offentlig-juridiska perspektiv, så bör de gälla alla kapitel, de bör inte inrikta sig på vissa.
Låt oss alltså inte kommer till den positionen att utvidgningen blir en omfördelning av finansiella medel inom ramen för offentlig-juridiska perspektiv, som det föreslås för 2006, med resultatet att försöket till fördjupning av unionen skadas.
Vad som än händer bör täcka totaliteten av den Europeiska unionen handlingar.
En sista punkt, herr ordförande.
Detta analyserades mycket väl av Oostlander, som använde Cypern-frågan som exempel, i en verkligen objektiv och korrekt analys: den Europeiska unionen måste äntligen få en politisk dimension.
Det som vi ser i diskussioner som vi för är att allt det som vi diskuterar här kommer att förbli resultatlöst om vi inte har en riktig politisk dimension.
Detta är alltså också något som vi måste ta stor hänsyn till.
