# ID: svediakorp-gov484227
# author: Poos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 833
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Det är med stort intresse som jag har lyssnat till inläggen från talarna med mandat från de politiska grupperna, såväl som de muntliga rapporterna om kommissionens yttranden.
Jag gladde mig mycket åt att majoriteten av Europaparlamentet står bakom den analys som fördragandena Oostlander, Barón Crespo och Colom i Naval gör.
Era föredraganden, herr ordförande, sade att denna femte utvidgning är en stor möjlighet för Europa, men det är självklart att om utvidgningen å ena sidan också kostar, så skapar den också nya avsättningsmöjligheter, alltså nya arbetstillfällen, och den ökar Europas betydelse i världen avsevärt, en viktig bieffekt som inte kan mätas i ekonomiska termer.
Många talare har betonat helheten i utvidgningspaketet.
Poettering t.ex. sade att vi måste förstärka och fördjupa Europeiska unionen, reformera dess politikområden, reformera dess institutioner såväl som dess funktioner, så att de kan ta emot elva nya medlemsstater.
När det gäller förfarandet och metoden för förhandlingarna, talade Swoboda om en anslutningsfeber.
Han talar om en anslutningsfeber här i Europaparlamentet, men jag befarar att den febern ännu inte har berört våra egna allmänna opinioner.
När det gäller dem måste vi i de femton medlemsstaterna göra stora insatser för att förklara.
Europaparlamentet, de nationella parlamenten, kommissionen och regeringarna i de femtom medlemsstaterna bör delta i det arbetet.
Under de närmaste dagarna måste vi hitta ett förfarande som inte diskriminerar någon.
I det avseendet är parlamentets kompromissresolution som vi har framför oss en bra kompromiss, som Hoff sade.
I resolutionens punkt 3 står det att alla kandidater har rätt att inleda förhandlingarna vid samma tidpunkt, men i punkt 6 klargörs det att man delar kommissionens uppfattning om att intensiva förhandlingar först och främst bör inledas med de länder som har gjort de mest märkbara framstegen.
Å ena sidan är det alltså datumet för förhandlingsstarten som gäller, å andra sidan förhandlingstakten.
Det är alltså ett sätt att tillåta en differentiering som grundas på graden av förberedelse i kandidatstaterna.
Det får inte vara en utestängning, men en differentiering är en självklarhet i en förhandlingsprocess med elva kandidatstater.
Diskussionerna i rådet, herr ordförande, rör sig just nu i samma riktning.
Idén om en Europakonferens har inte ifrågasatts under debatten.
Med er ståndpunkt har ni medgett att det krävs en mulitlateral ram för de elva kandidatländerna.
Vi behöver ett instrument för politiskt samarbete.
Turkiets deltagande i den här konferensen är för närvarande en öppen fråga.
Parlamentet kräver ett strikt tillvägagångssätt.
Kommissionen, genom sin ledamot Van den Broek, önskar tydlighet.
Men kommissionen och rådet vill också ha positiva signaler från Ankara.
I väntan på det är det ordförandeskapets avsikt att föreslå rådet att Turkiet får en plats i utvidgningsprocessen, och att man fastställer en strategi för ett närmande mellan Turkiet och Europeiska unionen.
Jag tackar också De Vries för att ha placerat utvidgningen inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Det är faktiskt så att man måste betrakta anslutningen av nya medlemmar från den centrala och östra delen av vår kontinent samtidigt som man betraktar våra relationer med Ryssland, Förenta staterna och Kanada.
När det gäller Ryssland är förstärkta relationer redan ett faktum, tack vare avtalet om partnerskap som trädde i kraft den 1 december, det verkställs och utövas också med hjälp av möten på hög nivå, vilka förutses i avtalet.
När det gäller banden till våra transatlantiska partner, Förenta staterna och Kanada, vill jag gärna informera er om att ett toppmöte kommer att äga rum i morgon och i övermorgon i Ottawa och i Washington, under detta toppmöte kommer vi att fördjupa våra relationer och förstärka dialogen om alla aktualiteter med våra transatlantiska partner, inbegripet frågan om utvidgningen av Europeiska unionen.
Till denna lista över partner att inte försumma, skulle jag vilja tillfoga våra partner kring Medelhavet, eftersom vi kastar oss in i äventyret med utvidgningen.
Gemenskapen får inte bli obalanserad till följd av utvidgningen och vi måste samtidigt förstärka våra förbindelser med våra partner i söder.
När det slutligen gäller reformen av politikområdena och av de ekonomiska ramarna, kan jag konstatera att den inte bestrids av någon.
Åsikterna går isär så fort man talar om siffror.
Om vi inte redan idag kan komma överens om siffrorna, låt oss därför komma överens om en princip, som har formulerats av t.ex.
Puerta, vilken innebär att det 21: a århundradets Europa inte bara skall vara en marknad, det skall också vara ett solidaritetsområde.
Solidaritet mellan de femton gamla, men också solidaritet mellan de gamla och de nya.
Jag är övertygad, herr ordförande, om att Europaparlamentet och rådet befinner sig på samma våglängd i den här frågan.
