# ID: svediakorp-gov484212
# author: Schroedter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 676
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Längtan efter demokrati fick Berlinmuren på fall.
Grundarna av och läran till dessa demokratirörelser kom från Prag och Gdansk.
Nu existerar en unik chans till ett helt Europa för fred, demokrati och frihet.
Kommissionsförslaget är emellertid inte precis någon inbjudan, utan snarare ett hinder för dem som i årtionden förut under personlig försakelse bar tanken på ett demokratiskt Europa.
Principbeslutet från Köpenhamn om att ta in staterna i Central- och Östeuropa var den logiska politiska konsekvensen av den historiska situationen.
Agenda 2000 ligger långt efter det beslutet.
En övertygande utvidgningsstrategi går inte att hitta i den.
Å den ena sidan låter sig politiker på hög nivå från medlemsstaterna firas i de östliga huvudstäderna för uttalanden om olika tidsperspektiv.
Å den andra sidan kunde de inte ena sig i Amsterdam om en reform som formar ett EU moget för demokrati och utvidgning.
Centrala institutionella frågor sköts upp.
Som en konsekvens av detta står vi i den europeiska utvidgningsprocessen inför katastrofen att förarbetet för att uppta nya ansökarländer har börjat, men både innehållslig strategi och tidsplan saknas.
Nu försöker man tidsmässigt fuska sig fram med hjälp av en delreform.
Därför motsvarar kommissionens förslag om att ta upp förhandlingarna bara med 5 + 1 beredskapen i rådet, att av de 20 kommissionärerna i framtiden räkna med en för varje medlemsstat.
I Agenda 2000 finns det inga konkreta förslag eller försök till lösning för en eventuell andra inträdesvåg.
Så man får intrycket att med utvidgningen 5 + 1 har man bara öppnat dörren till EU på glänt innan den åter faller igen för en lång tid.
Med denna åtskillnad mellan kandidatländerna från Central- och Östeuropa i välkomna, rika länder och fattiga länder från bakgården orsakar redan nu en politisk splittring i kommissionen.
De avvisade har inte bara nackdelen att bära gränsdragningen i Europa utan görs även ansvariga av sin befolkning för eländet.
Deras ansträngningar för demokratiska reformer och ekonomisk stabilitet i landet får inget internationellt erkännande.
Det negativa inflytandet på investeirngsviljan från utländskt kapital är förprogrammerat.
Stor förhoppning sätts till detta parlament.
Vi har möjligheten att politiskt peka med handen och markera att vi inte vill ha någon gränsdragning på denna kontinent.
Under en lång tid har en tydlig majoritet i utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor uttalat sig för att stödja de demokratiska krafterna i de central- och östeuropeiska länderna som är bärare av den europeiska tanken och inte köra någon på porten.
Men varför kära socialdemokrater faller ni som käglor?
Gäller inte argumentet längre att Estlands ensamma upptagande i unionen har massiva effekter på frihandels- och den fria rörlighetszonen mellan de baltiska staterna?
Kära kristdemokrater, varför drar ni er nu mödosamt tillbaka från en position som ni kommit fram till, så som den ser ut i artikel 3 i Ostlanders betänkande?
Vi gröna står för en gemensam förhandlingsstart för alla ansökarländer som har skapat demokratiska förutsättningar för det och som erkänner mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter.
Naturligtvis är det vettigt att utforma inträdes- och förhandlingsprocessen på olika sätt.
Vi prioriterar partnertänkande och en multilateral dimension i inträdesprocessen och kräver därför en substantiell förstärkning av Europakonferensen.
Vi stöder förslaget från den franska regeringen som vill utöka samarbetet till ytterligare områden som institutionella reformer, ekonomiskt samarbete och gränsöverskridande projekt.
Europakonferensen erbjuder även en chans för den politiska dialogen med Turkiet och Slovakien att fortsätta.
Unionen har dock ännu inte utvecklat civila instrument för konfliktreglering i det landet.
I Agenda 2000 möter central- och östeuropeiska ländernas närmande till EU: s normer på miljö- och socialområdet föga uppmärksamhet.
Vi anser att det är en central, viktig fråga.
För detta behövs ett omfattande och målinriktat stöd ekonomiskt, juridiskt och tekniskt.
Jämfört med den politiska utmaning som utvidgningen representerar på vår europeiska kontinent måste kommissionens förslag korrigeras och det behöver mer mod till uppriktighet.
