# ID: svediakorp-gov484210
# author: De Vries (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 725
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Europeiska unionens viktigaste utrikespolitiska uppdrag under det kommande decenniet är att bidra till säkerheten och stabiliteten på denna kontinent.
Vår generations historiska uppdrag är att göra för hela Europa det som Adenauers, Beyens, Monnets och Spaaks generation gjorde för Frankrike och Tyskland: bygga ett gemensamt hus, en gemensam ram i vilken makten är underordnad rättvisan.
Tio central- och östeuropeiska länder jämte Cypern har ansökt om medlemsskap.
Alla skulle kunna bli medlemmar så snart de uppfyller villkoren.
När så kommer att bli fallet ligger till största delen i deras egna händer.
Min grupp delar kommissionens uppfattning att Polen, Ungern, Tjeckien, Slovenien och Estland för närvarande är bäst förberedda.
Vad de nuvarande femton medlemsstaterna beträffar så är utvidgningen av nationellt intresse för var och en av dem.
Därför bör de inte föreslå några finansiella blockader.
Nettomottagare och nettobetalare bör betänka att säkerhet är viktigare än subsidier.
En ytterligare institutionell reformering av EU är nödvändig för att utvidgningen skall bli en framgång.
Det gäller framförallt på sådana områden som asylpolitik och kriminalitetsbekämpning.
Det är dock först under externt tryck som medlemsstaterna kommer att vara beredda att genomföra dessa reformer.
Detta tryck kommer att uppstå så snart våra medborgare upptäcker att EU med varje ny medlemsstat inte bara importerar beslutsprocessproblem utan också extra kriminalitet.
Ju fortare utvidgningen kommer till stånd, desto fortare kommer fördjupningen att följa.
Utvidgning med tidigare kommunistiska länder kommer att fundamentalt förändra EU: s karaktär.
Från en huvudsakligen ekonomisk organisation utvecklar sig EU till en geopolitisk faktor av växande betydelse.
Det framgår tydligt av EU: s hållning vad gäller den baltiska regionen.
När Estland verkligen blir medlem av EU om några år kommer EU att ha tagit ett steg som NATO inte var berett på.
Men EU är ännu inte förberett för sitt nya ansvar.
Dess roll som hörnpelare för stabilitet och säkerhet kommer bara att kunna uppfyllas effektivt om EU intensifierar sina politiska förbindelser med tre viktiga länder: Turkiet, Ryssland och Amerika.
EU är ingen religiös organisation.
Turkiets medlemskapsansökan måste således bedömas utifrån samma kriterier som är tillämpliga på de andra länderna.
Men om Turkiet någonsin vill bli medlem i EU måste det uppföra sig som ett europeiskt land.
Så länge det inte finns någon yttrandefrihet i Turkiet och så länge tortyr förekommer överallt dagligen, till och med av barn, är det inte tal om att förhandlingar skall kunna inledas med Turkiet.
Men det är ett land som är viktigt för Europa.
Det är en parlamentarisk demokrati, det är en NATO-medlem, det är en regional makt.
Därför är det viktigt att Turkiet deltar vid Europakonferensen.
Det grekiska motståndet mot denna idé är kortsiktigt och opassande.
Vad Ryssland beträffar saknar EU fortfarande en ram för förbindelserna med det landet som återspeglar den stora betydelse som förbindelserna Europa-Ryssland har.
NATO har fått till stånd en permanent joint council med Ryssland.
EU borde också överväga att förstärka sina politiska förbindelser.
En årlig toppkonferens på ordförandeskapsnivå skulle få EU i stånd att fördjupa sin relation med Moskva.
Detta för mig slutligen till förbindelserna med USA.
Medan våra ekonomiska förbindelser transatlantiskt förblivit goda tycks vi politiskt driva ifrån varandra.
Det är farligt.
Det är synnerligen angeläget att investera i starkare politiska förbindelser mellan EU och USA, i synnerhet med tanke på en politisk ledning av utvidgningen av såväl EU som NATO.
Ingen har glömt Tansu Cillers hot om att Ankara kan blockera NATO: s utvidgning om det inte skulle göras tillräckliga framsteg i de turkiska medlemskapsförhandlingarna med EU.
Inte heller har någon glömt hotet från den grekiske premiärministern Simitris om att blockera utvidgningen av EU om inte Cypern snabbt kommer att bli medlem.
NATO-utvidgningen och utvidgningen av EU är oberoende processer men det är ändå två sidor av samma mynt.
Bägge kräver omsorgsfulla och fortlöpande konsultationer mellan Europeiska unionen och Förenta staterna.
Herr ordförande!
Vi går in i en fas där EU kommer att genomgå fundamentala förändringar.
Historien ger oss inte många möjligheter av den karaktären.
Låt oss gripa tag i dem.
(Applåder)
