# ID: svediakorp-gov484165
# author: Teverson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 660
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
I februari i år fick jag privilegiet att åka till Nya Zeeland, för att ta del av den fiskeförvaltning som bedrivs mycket framgångsrikt där.
Under min vistelse introducerades jag indirekt för den särskilda antarktiska torskarten, eftersom det på Sydön togs upp en fångst värd flera miljoner Nya Zeeländska dollar, vilket var den mest värdefulla fångsten någonsin på dessa öar.
Den såldes för omkring 2 000 ecu per ton.
Detta var en del i en process som påbörjats under de senaste åren, nämligen en stor tillströmning av betydande fiskeflottor till områdena i söder och kring Antarktis, vilka särskilt riktat in sig på denna art som har blivit modern att äta i Fjärran Östern - i synnerhet i Japan.
Fiskarten har en mycket lång livscykel och ett bestånd som tömts kommer inte att återhämta sig förrän efter flera år, om någonsin.
Resultatet blir att ytterligare en art i Antarktis och dess vatten (med sin mycket känsliga miljö) förintas.
Detta sker ironiskt nog i ett område där världen beslutat sig för att bevara bestånden på land, men där liknande beslut ännu inte fattats när det gäller oceanerna.
CCAMLR är ett organ med en på alla sätt utmärkt förvaltningsorganisation, särskilt när det gäller miljön.
Det finns dock, som flera talare redan nämnt, stora svårigheter inom detta område.
För det första är området av hav och oceaner mycket stort.
CCAMLR har när allt kommer omkring ingen riktig makt över dessa spridda öar utanför de exklusiva ekonomiska zonerna, av vilka flera lyder under nationer som tillhör Europeiska unionen.
Det är få kontroller även inom zonerna.
Det är mycket svårt för Sydafrika, Frankrike, Brittiska öarna eller andra nationer att kontrollera fisket inom sina egna exklusiva ekonomiska zoner.
Här finns också det återkommande problemet med bekvämlighetsflagg som finns på världens alla oceaner - det vill säga fartyg som fiskar mycket för sin egen bekvämlighet och ekonomiska vinning, under flagg från en nation som har liten kontroll över det fiske som utövas.
Jag tror att det finns många lösningar som kan börja tillämpas.
Det kommer inte att bli enkelt men några av dem skulle kunna genomföras redan nu.
För det första måste vi se till att CCAMLR får ökad befogenhet för tillämpning och övervakning.
Även om NAFO-organisationen i Nordatlanten är långt ifrån perfekt, sträcker sig åtminstone dess befogenheter längre än de exklusiva ekonomiska zonernas när det gäller övervakning, tillämpning och kontroll, och dessa skulle kunna utövas på liknande sett i Södra oceanen.
Organisationen skulle också insistera på att ha observatörer på alla dessa fartyg för att se till att de totala tillåtna fångstmängderna (TAC) respekteras.
Vi skulle faktiskt behöva gå inte bara från totala tillåtna fångstmängder utan till kvoter, så att vi slipper det klassiska problemet med rusning till fisket, som vi har här i våra egna vatten.
Det behövs satellitövervakning.
Vi måste om igen agera kraftfullt mot dessa bekvämlighetsflagg.
Jag skulle vilja fråga kommissionsledamoten, eftersom många av de undertecknande parterna i CCAMLR är europeiska nationer, tillsammans med själva EU, huruvida vi skulle kunna inta en radikal hållning i ärendet för att garantera att inte bara landområdena i Antarktis skyddas utan att vi också vidtar mycket kraftfulla åtgärder för att skydda Södra oceanen med hänsyn till dess egen marina miljö.
På detta sätt kommer vi inte bara att rädda den särskilda antarktiska torskarten utan även andra arter som råkar bli nästa mode på middagsborden i Tokyo och Nordamerika - eller för den delen i Bryssel.
Detta är en mycket allvarlig fråga.
Jag tackar föredraganden för ett utmärkt betänkande och jag skulle vilja be kommissionären att se till att hennes egna tjänstemän skall ge ärendet en mycket hög prioritet, under kommande möten i CCAMLR.
