# ID: svediakorp-gov484147
# author: Deprez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 496
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Medan jag förberedde mitt inlägg för debatten i dag, läste jag igår om Guinebertières anmärkningsvärda betänkande, som redan har nästan ett år på nacken, och även en konferens som nyligen anordnades av kommissionär Ortega, i München.
När man intresserar sig för det här problemet kan man inte undgå att slås av ett antal siffror som visar omfattningen av de faktiska förhållandena.
Flera talare har tagit upp det här.
Vi i Europa har möjligheten att vara den mest expanderande audiovisuella marknaden, och de här expansionsmöjligheterna kommer praktiskt taget att fördubblas under de tio närmaste åren.
Men samtidigt som vi är upptagna med att skapa en stor marknad, och samtidigt som fyra av världens tio största multinationella bolag inom kommunikationssektorn är europeiska, konstaterar vi att de europeiska företagens andel av intäkterna, på den egna marknaden, inte ens representerar en tredjedel av den audiovisuella sektorns totala intäkter.
Vilket vill säga att de utländska företagen tar ut två tredjedelar av intäkterna, på vår egen marknad.
I fråga om sysselsättning är situationen tyvärr allvarligare än vad Guinebertière menade, eftersom hon endast talade om handelsunderskottets årliga inverkan.
Om man jämför sysselsättningen i Förenta staterna, i hela den audiovisuella sektorn, som har sammanlagt mer än 2, 6 miljoner anställda, med den i Europeiska gemenskapen, som bara har 1, 8 miljoner, uppgår vårt underskott till i princip en miljon arbetstillfällen i den kulturella sektorn.
Det är anledningen till att jag anser att det incitament som vi i dag ger rådet har en mycket stor räckvidd.
Jag tillhör inte de som anser, som t.ex. en föregående talare, att det kulturella undantaget skulle vara det bästa.
Jag gläder mig för övrigt åt att några talare som inte talar franska fram tills nu har tagit till orda, eftersom jag inte skulle vilja att kulturen sammanblandas med det franska språket.
Jag tillhör inte heller de som anser att logiken med kvoter och produktioner, för att ersätta vilka europeiska produktioner som helst med vilka amerikanska produktioner som helst, skulle vara det bästa sättet.
Jag tror att framtiden för den europeiska audiovisuella produktionen ligger i kvaliteten, för det representerar investering, och investeringen bör stimuleras.
Garantifondens system är ett utomordentligt enkelt och effektivt system.
Ett blygsamt grundanslag, lån eller garantier på marknadsvillkor - det är alltså inte ett korrupt byråkratiskt system - är faktiskt en viktig drivkraft.
Denna garantifond, branschens yrkesverksamma kräver den, den Europeiska kommissionen har föreslagit den, Europaparlamentet stöder den, i Guinebertières spår.
Det är nu bara rådet som skall besluta sig, och i rådet, särskilt en stat.
Om bara den staten, liberalismens förkämpe, i dag lyssnar till de som vill se Europa utvecklas, och säger ja den 24 november.
(Applåder)
