# ID: svediakorp-gov484100
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 348
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Innan jag går in på betänkandet av Zimmermann vill jag säga att det gläder mig att jag kan tilltala henne på vårt gemensamma modersmål, nederländska.
Hennes betänkande gäller ett intressant och nödvändigt program.
Programmets slutmål är ett flerårigt samarbete mellan medlemsstaternas förvaltningar med avseende på asyl och invandring.
För detta ändamål föreslås utbildning, utbyte av tjänstemän och studier och forskning.
Det är något som jag helt kan ställa mig bakom.
Samarbete mellan medlemsstater på dessa områden har blivit nödvändigt genom att det uppkommit ett stort öppet område utan inre gränser.
Dessutom är det bra för de personer som är verksamma inom det här området att de bättre förstår varandras regelverk och Europeiska unionens regelverk.
Ofta nog uppstår ändå problem på grund av ömsesidig oförståelse för varandras lagstiftning, eller på grund av att de nationella tjänstemännen inte förstår kommissionens tjänstemän.
Genom att stimulera sådana utbildningar och utbyten via detta program investerar unionen på ett klokt sätt i framtiden.
Vad framtiden beträffar är jag mycket glad över att även ansökarländerna till unionen engageras i detta program.
Det tycker jag verkar vara mycket viktigt.
I betänkandet finns en otydlighet som jag vill lägga fram för kommissionär Van den Broek och föredraganden.
I ändringsförslag 31 ökar Europaparlamentet självmant kommissionens självständighet gentemot rådet genom att höja det nämnda beloppet.
Samtidigt inskränker samma Europaparlament kommissionens självständighet genom ändringsförslagen 15 och 17.
Där kommissionen, antagligen medvetet, håller de innehållselement som verksamheten måste baseras på ganska öppna så inskränker parlamentet dessa genom sina bifoganden.
Vad är kommissionens ståndpunkt avseende detta?
Till sist vill jag säga att jag tycket det är lite taktlöst att Europaparlamentet i ändringsförlag 9, artikel 1, redan nu hänvisar till bestämmelserna i Amsterdamfördraget och ber rådet ta hänsyn till detta, innan det fördraget ens ratificerats av de olika nationella parlamenten i medlemsstaterna.
Det är i mina ögon en odemokratisk hållning.
Där föregriper vi väl ändå det goda lite för mycket, tycker jag.
