# ID: svediakorp-gov483973
# author: Gradin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 978
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Grundtanken är fri rörlighet för människor i Europeiska unionen, men många fruktar att det blir en fri rörlighet för brottslingar och bedragare.
Det var därför som den tredje pelaren kom till i samband med Maastrichtfördraget.
Min uppgift i kommissionen är därför att arbeta för att den fria rörligheten för våra medborgare kan förverkligas.
Jag välkomnar därför att vi har en särskild debatt om ledamot Nassauers betänkande om prioriteringarna för rättsliga och inrikes frågor.
Det handlar om att vi i framtiden tillsammans och bättre skall kunna hantera de problem som vi möter.
Jag tänker bland annat på flyktingskap, organiserad brottslighet, knarkhandel, slavhandel med kvinnor och barn samt bedrägerier, korruption och effektivt polissamarbete.
När det nya Amsterdamfördraget träder i kraft kommer vi att få nya och ökade samarbetsmöjligheter.
Detta är ett viktigt steg framåt.
Såväl kommissionen som Europaparlamentet och domstolen kommer att få en starkare roll på tredje pelarens område.
Detta är viktigt för att möta den oro som medborgarna känner inför hoten mot deras trygghet och säkerhet.
En ökad öppenhet, en större effektivitet samt en bättre demokratisk och rättslig kontroll är nödvändigt för att människor skall känna att det angår dem.
I det korta perspektivet skall kommissionen fullfölja arbetet under Maastrichtfördraget.
Det gäller bland annat de förslag som nu behandlas i ministerrådet.
Här vill jag särskilt peka på kommissionens förslag om admission, dvs. tillträde, tillfälligt skydd, åtgärder mot korruption, kampen mot syntetiska droger, kampen mot slavhandel med kvinnor och kampen mot sexuellt utnyttjande av barn.
Kommissionen kommer givetvis också i fortsättningen att aktivt arbeta för att handlingsplanen mot organiserad brottslighet som vi just har debatterat skall genomföras effektivt.
I detta sammanhang vill jag också peka på de viktiga samarbetsprojekt som vi har inlett genom de fleråriga arbetsprogrammen, t.ex.
Grotius som leder till förstärkt samarbete mellan domare samt åklagare, alltså samarbete inom rättsväsendet, Sherlock som ju syftar till samarbete för att förhindra falska dokument och Oisin som syftar till att poliser kan samarbeta.
Alla dessa program bidrar var för sig till att rättstryggheten i Europa ökas.
Vidare har vi Stop-programmet som handlar om samarbete mellan myndigheter i medlemsländerna för att bekämpa slavhandel med kvinnor och barn samt Daphne-programmet som ger stöd till frivilligorganisationer som engagerat sig i kampen mot sexuellt utnyttjande och våld mot kvinnor och barn.
Båda dessa program har rönt ett mycket stort gensvar.
Senare i dag skall parlamentet diskutera ledamot Zimmermanns betänkande om Odysseus-programmet som riktar sig till dem som arbetar med migrations- och asylärenden.
Som Nassauerbetänkandet föreslår kommer kommissionen att fortsätta att ta nya initiativ med hjälp av de nya instrument som nu står till vårt förfogande enligt Maastrichtfördraget.
Jag förbereder fem olika initiativ, nämligen ett om verkställighet av domar, ett om rättshjälp, ett om försvunna barn och sexuellt utnyttjande av barn, ett om asylprocedurer, vilket efterlystes här i debatten, och ett om kredit- och betalkortsbedrägerier.
Självklart kommer jag liksom rådet att se till att konsultera parlamentet om dessa meddelanden.
Parallellt med vårt pågående arbete under gällande fördrag förbereder vi oss också för den dag då det nya Amsterdamfördraget träder i kraft.
Det arbetet har redan börjat.
En av de frågor som måste lösas gäller integreringen av Schengenavtalet i unionssamarbetet.
Som en följd kommer unionens regelverk att utvidgas, även om sakområdena inom tredje pelaren i sig inte utvidgas.
Det finns konkreta överenskommelser inom Schengen som ännu inte har sin motsvarighet inom EU.
Detta får två viktiga konsekvenser.
För det första kommer unionen att verka inom ett bredare arbetsfält än i dag.
För det andra kommer det utökande regelverket att ställa större krav på säkerhet och frihet för de öst- och centraleuropeiska länder som nu förbereder sig för medlemskap.
Schengen blir ytterligare en dimension som måste tas med i de kommande förhandlingarna.
Två arbetsgrupper är nu fullt sysselsatta med de praktiska förberedelserna.
En grupp ägnar sig åt integrering i unionsarbetet, den andra åt frågan hur samarbetet med Norge och Island skall se ut.
I ett långsiktigt perspektiv blir den viktigaste frågan hur vi skall ta oss an de växande utmaningarna på det rättsliga och inrikes området.
En av dessa handlar om den internationellt organiserade brottslighetens utveckling i Europa.
Det handlar här i högsta grad om att vi lever upp till medborgarnas krav på att vi med kraft bekämpar brottshoten.
I detta sammanhang blir Europolkonventionen ett viktig verktyg.
Siktet är inställt på att den konventionen skall vara ratificerad före årets slut.
Jag hoppas också att medlemsländerna skyndar på ratificeringen av utlämningskonventionen och konventionen om åtgärder mot fusk och bedrägerier.
Samtidigt beklagar jag, liksom utskottet, att Haagkonventionen om rättslig prövning vid gränsöverkridande tvister inte har ratificerats av alla medlemsländer.
Som jag sade inledningsvis kommer Amsterdamfördraget att innebära att det rättsliga och inrikes samarbetet lyfts upp till en ny nivå.
Fördraget innehåller ett ambitiöst femårigt arbetsprogram när det gäller hur frågor om gränskontroll, migration och asyl skall integreras med den första pelaren.
Polis- och tullfrågor samt straff- och civilrätt blir kvar inom den tredje pelaren.
Även inom dessa områden kommer samarbetet dock att utvecklas t.ex. genom rambeslut.
Det behövs enligt min mening en ordentlig överblick av det nya fördragets konsekvenser för de rättsliga och inrikes frågorna.
Jag har därför satt igång ett analysarbete som jag tänker presentera för ministerrådet och parlamentet i form av ett meddelande med ett brett innehåll.
Jag hoppas att detta meddelande på samma sätt som en vitbok skall tjäna som ett viktig underlag för en genomgripande debatt om hur vi skall förverkliga ett Europa i frihet, säkerhet och rättvisa.
