# ID: svediakorp-gov483967
# author: Rothley (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 307
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Även jag vill tacka det luxemburgska ordförandeskapet för det goda samarbetet.
Jag vet inte om man faktiskt kan tala om prioriteringar på denna lista.
Det är snarare ett sammelsurium, som står i en viss kontrast till rådets faktiskt resultat.
Det är sant att på det rättsliga området måste rådets mål bli mer ambitiösa.
De måste hålla jämna steg med den inre marknadens utveckling, om vi verkligen vill skapa ett utrymme för frihet, säkerhet och rättvisa, som det heter i Amsterdamfördraget.
Varför skall i själva verket parter, vittnen, anklagade, sakkunniga inte kunna inkallas, som om vi vore ett land?
Varför skall personlig inställelse av parter inte kunna ordnas, som om vi vore ett land?
Varför inte?
Låt mig beröra ytterligare en punkt, som gäller längden av och kostnaden för gränsöverskridande procedurer.
Det finns om detta en studie av kommissionen från år 1995.
Kostnaderna och längden av gränsöverskridande rättstvister leder till att vi får att göra med en ren rättsvägran.
Det är praktiskt taget utsiktslöst att med hänsyn till längden, med hänsyn till kostnadsriskerna, påbörja en process på andra sidan gränsen.
Här ser jag en verklig prioritering, ty det har i mellantiden blivit ett hinder för den inre marknaden.
Låt mig hänvisa till ytterligare en sak.
Det är utomordentligt beklagligt att regeringskonferensen i Amsterdamfördraget inom detta samarbetsområde - det civila området - endast tilltror parlamentet att vara medbestämmande vad gäller visumpolitiken, och detta först om fem år.
Med tanke på de ömkliga resultat som rådet på detta område hittills har uppnått, kan man egentligen inte förstå detta.
Jag är säker på att Europaparlamentet kunde bidra till att vi kommer fram till väsentligt bättre resultat.
