# ID: svediakorp-gov483887
# author: Secchi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 749
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
När ni uttalar titeln på detta betänkande har ni redan delvis redogjort för innehållet, eller snarare målsättningen, för Fiscalis-programmet.
Innehållet avser framför allt utbildningsverksamhet, utbyte av erfarenheter, framställning av informationsmaterial med syfte att på området för indirekta skatter, särskilt mervärdesskatt men även accis, skapa bättre kunskap, större kompatibilitet och en progressiv gemensam väg mot harmonisering genom former av samordning mellan de nationella skatteadministrationerna.
Syftet är naturligtvis att få de olika systemen att fungera bättre och existera sida vid sida genom denna kunskap och därmed låta marknaden fungera på ett mer tillfredsställande sätt och låta skattesystemen ge staterna en mer balanserad och mer tillfredsställande skatteintäkt genom att så att säga lämna ett bidrag till kampen mot bedrägerier och skattesmitning.
I föregående debatt hörde vi hur till exempel det aktuella systemet för mervärdesskatt sett ur denna synpunkt är en av de mest oroande aspekterna.
Det faktum att man på förhand ställer upp denna målsättning, har även mycket betydande effekter ur sysselsättningssynpunkt.
Som man redan har påmint om, börjar i morgon det extrainkallade toppmötet i Luxemburg med sysselsättningen som tema: att kunna förbättra skatteintäkterna från andra källor kommer att med samma förutsättningar medge en reduktion av skatt på arbete och därmed stärka sysselsättningen från denna synpunkt.
Syftet med Fiscalis-programmet - som utskottet för ekonomi har understrukit är det analogt t.ex. med det tidigare programmet " Tull 2000 " - är att bättre utnyttja redan existerande åtgärder och att införa nya för att uppnå de målsättningar som jag nämnde helt kort i början.
Ekonomiutskottet och budgetutskottet, som har lämnat ett yttrande, har uppskattat detta förslag från kommissionen och under påverkan av denna har de - särskilt ekonomiutskottet - föreslagit förbättringar eller förslag till ändringar av den text som har förelagts oss för granskning, ändringar som jag helt kort skulle vilja fästa kollegornas uppmärksamhet på.
Det har till exempel förutsetts möjligheten att knyta till sig akademiska experter men även konsulter och representanter för skattebetalarna, särskilt de små och medelstora företagen, i seminarier som kommer att genomföras i Fiscalis-programmets regi.
Seminarierna har definierats bättre ur teknisk synpunkt.
Man har tagit itu med problemet med den språkliga förberedelsen som deltagarna rimligen borde vidta.
Man har bättre klargjort konceptet med utbyte, med kurser.
Särskilt har man framfört några förslag som på sätt och vis breddar programmets räckvidd, enligt vår mening på ett positivt sätt.
Man har till exempel föreslagit att de erfarenheter som deltagarna utvinner ur denna utbildningsverksamhet och ur utbytet kan användas även av kommissionen för att hämta kunskaper som ytterst kan förbättra den egna verksamheten till förmån för allt tätare knutna former av samordning med avseende på harmoniseringen av skattesystemen.
Det har även föreslagits att man ska bedriva utbildningen i form av ett nätverk, ett permanent nät mellan de nationella instituten för utbildning i dessa frågor, för att vanan att utbyta erfarenheter och att bedriva gemensamma verksamheter skall leda till att dess institut lär känna varandra bättre och därmed funderar bättre på en marknad som är på väg att bli en verklig inre marknad för unionen, vilket har sagts tidigare i kommentaren till von Wogaus betänkande.
Programmet avses träda i kraft den 1 januari 1998.
Med tanke på den mycket snäva tidsramen har utskottet för ekonomi och dess föredragande redan underhållit informella kontakter med kommissionen och med representanter för rådet med syfte att utröna om man kan uppnå en ömsesidig tillfredsställelse med de föreslagna ändringarna.
Från vår sida har vi försökt visa största möjliga vilja.
Vi hoppas att detsamma visas inte bara av kommissionen som är närvarande utan även från rådets sida.
Ekonomiutskottet har godkänt femton ändringar som är mer eller mindre av den typ som jag har hänvisat till i föredragningen.
Dessutom kommer jag i morgon i samband med omröstningen att föreslå tre muntliga ändringar, som har samordnats med budgetutskottet.
Den första ändringen syftar till att på ett formellt plan klarlägga t.ex. de regler som ska följas i samband med underleverantörer.
Den andra berör det faktum att anslaget följaktligen bör ökas, om Cypern eller länder i Central- och Östeuropa är inblandade.
Slutligen understryker den sista ändringen det faktum att vi, eftersom det handlar om ett femårsprogram, går över skarven mellan den aktuella budgeten som avslutas 1999 och den följande, vilket vi noterar.
