# ID: svediakorp-gov483849
# author: von Wogau (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 903
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina högt ärade damer och herrar!
Först vill jag säga hur utomordentligt glad jag är över att herr kommissionär Monti, trots svårigheterna som jag känner till, lyckats komma hit och delta i debatten.
Som föredragande för denna fråga i Europaparlamentet uppskattar jag det mycket.
Med den i Amsterdam framlagda handlingsplanen för den inre marknaden vill kommissionen göra avgörande förbättringar i funktionen av den europeiska inre marknaden till den 1 januari 1999.
Jag välkomnar denna handlingsplan och anser den vara ett viktigt steg på vägen mot en europeisk hemmamarknad, en marknad som kännetecknas av gemensamma yttre och öppna inre gränser.
Förlåt terminologin - herr kommissionären skulle kanske kalla det för single market - men jag tror att det i första hand beror på innehållet i det vi diskuterar.
Vägen till denna europeiska hemmamarknad äger rum i tre steg.
Första steget var skapandet av tullunionen år 1968, som kännetecknades av den gemensamma tulltariffen utåt.
Andra steget började med förverkligandet av den europeiska inre marknaden 1993.
Förverkligandet av den europeiska inre marknaden - som vi såg den den 1 januari 1993 - innebar i första hand avskaffande av kontroller för varor, och i hög utsträckning även för personer, vid de inre gränserna mellan medlemsländerna i Europeiska unionen.
Det tredje och sista steget - skapandet av den europeiska hemmamarknaden - skall enligt vår föreställning uppnås till juli 2002, när euron skall bli det enda betalningsmedlet i nästan alla medlemsländer i Europeiska unionen.
Det är vårt mål.
I dag finns på den europeiska inre marknaden femton hemmamarknader jämsides med varandra.
Av firmor, som är verksamma på detta området, får jag det också hela tiden bekräftat.
En hel rad barriärer förhindrar fortfarande att de fyra grundläggande friheterna verkligen realiseras.
Först när dessa barriärer har avlägsnats, kan vi tala om en äkta gemensam europeisk marknad.
Låt mig gripa tag i några särskilt viktiga uppgifter, som vi fortfarande måste bemästra på denna väg.
En av dem är det definitiva avskaffandet av passkontrollerna mellan medlemsländerna fram till år 2000.
För förverkligandet av den fria rörligheten för personer är detta en avgörande förutsättning.
Jag vet, att detta åtminstone i några medlemsländer kommer att vara ett politiskt beslut som inte är lätt att uppnå.
På skatteväsendets område står vi inför särskilda svårigheter.
Jag anser att det framför allt är nödvändigt att finna en bättre jämvikt mellan beskattning av arbete och beskattning av kapital, energi och konsumtion.
Det står utom allt tvivel att arbetet belastas för kraftigt, med alla negativa konsekvenser det har för arbetsmarknaden.
En ytterligare uppgift är övergången från det nuvarande med många brister behäftade övergångssystemet till ett slutgiltigt momssystem, som måste baseras på principen om ursprungsland.
Jag är full av tillförsikt inför att man kommer att kunna fortsätta på den linje som Europaparlamentet här har slagit in på, till exempel i Randzio-Plaths betänkande, även i detta ärende.
Vid sidan av skatteåtgärder är framför allt befrämjandet av de små och medelstora företagen ett viktigt instrument för bekämpningen av arbetslösheten.
Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt dem, så att de kan åstadkomma sitt bidrag till skapandet av arbetsplatser.
En fungerande infrastruktur på områdena trafik, telekommunikation och energi är ett grundkrav för den europeiska hemmamarknaden.
Till våra krav på trafikområdet hör grundandet av en europeisk agentur för flygtrafiksäkerhet och slutandet av ett nytt avtal om Eurocontrol.
I telekommunikationssektorn måste satellitkommunikationen utgöra en tyngdpunkt, och jag är av den uppfattningen, att vi som Europaparlament måste dra våra slutsatser även på budgetområdet.
Dessutom borde inrättandet av en europeisk regleringsmyndighet för telekommunikation tas under övervägande, ett krav som alltid ställts av utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik, men dock endast med tvekan accepteras av medlemsländerna.
Ett väsentligt instrument för industripolitiken är standardiseringen av tekniska handelshinder, som alltid utgör hinder för den fria rörligheten för varor.
Förfaringssättet med hänvisning till tekniska normer måste därför tillämpas konsekvent, och standardiseringsförfarandet måste stramas åt och förbättras.
Förbättras och förenklas måste också de bestående rättsliga ramarna.
Godkännandet av stadgan om ett europeiskt aktiebolag är där en av de viktigaste uppgifterna.
Det verksamma skyddet för immateriell egendom är särskilt viktigt för konkurrenskraften hos de europeiska företagen.
Just på området för bioteknologi finns det ett stort behov av detta.
Vid sidan om detta är bruks- och prydnadsmönster ytterligare en tyngdpunkt i vårt arbete.
På miljöområdet är ett av våra krav skapandet av en europeisk agentur för godkännande av livsmedelstillsatser och jordbrukskemikalier, jämförbar med den som vi har skapat på farmaciområdet med London-agenturen.
Till hemmamarknaden hör som grundläggande element även en gemensam valuta.
Den är dock inte föremål för detta betänkande.
Språnget till en enhetlig valuta kräver dock samtidigt en gemensam ekonomisk politik, som borde utformas enligt grundprincipen för varje social och ekologisk marknadsekonomi.
Fram till år 2000 har vi många uppgifter att klara av.
Handlingsplanen från kommissionen är därvid ett viktigt, men inte på långt när tillräckligt steg.
Jag är dock full av tillförsikt om att vi under de kommande åren kommer att förverkliga den europeiska hemmamarknaden med gemensamma yttre gränser och öppna inre gränser och en gemensam valuta.
