# ID: svediakorp-gov483761
# author: Lindqvist (ELDR), Eriksson, Seppänen, Sjöstedt & Svensson (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Amsterdamfördraget innebär inte det slutgiltiga steget för att skapa ett Europas förenta stater, men dess innehåll rör sig i en riktning som förstärker EU: s ambitioner att utvecklas till en federal statsbildning av supermaktskaraktär.
Överstatligheten förstärks, gränskontrollerna avskaffas och EMU-processen med gemensam valuta och centralbank bekräftas.
Institutionellt är det EU: s överstatliga organ, kommissionen, domstolen och parlamentet som tjänar på Amsterdamfördraget.
De som förlorar är ministerrådet och de nationella parlamenten.
Det finns inte en enda mening i fördraget som bekräftar att beslutsmakt kommer att flyttas från EU till medlemsländerna.
Nordiska hjärtefrågor om sysselsättning, öppenhet och miljö har i bästa fall försetts med välvilliga formuleringar, men dessa kan dock i slutändan tvingas kapitulera inför den inre marknadens överhöghet.
Den så kallade miljögarantin är till och med ett steg tillbaka jämfört med den tid då den infördes.
Det är oacceptabelt att en ny regeringskonferens, som ytterligare förstärker EU: s federala karaktär ställs som villkor för östutvidgningen.
Vi finner det också omotiverat att ge de stora länderna ytterligare makt om EU skulle utvidgas.
Att Europaparlamentet skulle ges samtyckesrätt vid fördragsändringar måste tillbakavisas.
Det skulle helt rycka undan grunden för fördragets mellanstatliga formkaraktär.
Att Amsterdamfördraget inte går lika långt som de mest uttalade federalisterna inom EU hade hoppats har sin givna förklaring.
Den folkliga förståelsen för EU-federalismen har kanske aldrig haft en så svag ställning som nu.
Folken i Europa vill ha samarbete, men inte till priset av att underordna sig EU: s centralistiska, byråkratiska och otidsenliga regelverk.
Enligt aktuella opinionsundersökningar i de nordiska länderna är motståndet kompakt mot ett deltagande i EMU, dvs. det projekt som är något av själva motorn i skapandet av en federal statsbildning på EU-nivå.
Grunden för varje samhälle som vi vill garantera människor jobb, bra utbildning, god miljö, social rättvisa och solidaritet med de fattiga ländernas folk är att dess politiska system är folkligt och demokratiskt legitimt.
EU saknar möjlighet för överskådlig tid att uppnå detta.
Vi har röstat nej till betänkandet.
