# ID: svediakorp-gov483753
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 380
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Europaparlmentet betraktas allmänt som den stora vinnaren i Amsterdamfördraget.
En riktig slutledning bland annat med tanke på utvidgningen av området för tillämpning av medbeslutandeförfarandet och kravet på parlamentets samtycke vid tillsättandet av ordförande för Europeiska kommissionen.
Många av Europaparlamentets önskemål infriades inte men majoriteten av detta parlament är dock så pragmatisk att medlemsstaterna rekommenderades att ratificera Amsterdamfördraget.
Det är dock inte vårt råd till medlemsstaterna.
Föredragandena påpekar att de europeiska fördragen, dit även Amsterdamfördraget hör, inte leder till en " federal europeisk stat ".
Det idealet är tydligen inte modernt längre.
Ändå kan jag inte tolka det nya fördraget, som utökar unionens befogenheter på områden som sysselsättning, sociala frågor, inrikes säkerhet och försvar och förstärker de gemensamma förfarandena, på annat sätt än som ett nytt steg i riktning mot en Europeisk politisk union.
Denna strävan är förlegad med tanke på den kommande utvidgningen av unionen till ett ännu mer heterogent förbund med 20 medlemsstater eller kanske fler.
Betänkligt är också att det inte tas någon hänsyn till medborgarnas missnöje med en uppifrån ålagd europeisk styrelsestruktur.
Stödet för " Europa " har, det visar opinionsundersökningar, valresultat och deltagande i de europeiska valen, minskat under de senaste åren.
Ett fördrag med en mycket mindre ambitiös överskattning av den europeiska förvaltningens möjligheter skulle på ett bättre sätt kunnat ange det europeiska samarbetets mervärde.
En nedbantning av det europeiska uppgiftspaketet skulle för övrigt göra den europeiska beslutsprocessen mer översiktlig och förenkla utvidgningen.
Utökningen av Europaparlamentets befogenheter är till sist enligt vår åsikt inte den mest lämpliga lösningen för " bristen på demokrati " i den europeiska beslutsprocessen.
Insikten om att parlamentet verkar på för stort avstånd från medborgarna märks för lite.
Det har definitionsmässigt en britfällig representativ kraft och legitimitet, bland annat genom att det med ett begränsat antal ledamöter måste representera ett allt större område.
Även om Europaparlamentet har en viktig funktion på vissa områden bör de nationella parlamenten fortsätta vara medborgarnas viktigaste riktpunkter.
Man kommer i första hand att rikta ögonen mot de nationella parlamenten vid ratifikationen av Amsterdamfördraget.
Vi avvisar Amsterdamfördraget och har därför även röstat mot betänkandet Méndez de Vigo / Tsatsos.
