# ID: svediakorp-gov483751
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 337
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi förkastar Amsterdamfördraget som innebär en ny etapp i nationernas förödmjukelse.
Det är inte alls vad folken vill.
En undersökning som nyligen genomförts av kommissionen på europeisk nivå visar att endast 8 % av de tillfrågade personerna är positiva till en europeisk superstat, 40 % är positiva till samarbete utan att överge den nationella suveräniteten, 38 % till samarbete tillsammans med att befogenheter inom begränsade områden förs samman och slutligen 14 % till ett strikt nationellt oberoende utan samarbete.
Sådana undersökningar, som kommissionen f.ö. inte fortsatt - fråga inte varför - visar att det Europa som i dag byggts av Eurokrater, med godkännande av regeringarna, inte är folkens Europa.
Man förstår bättre under sådana förhållanden varför Amsterdamfördraget, efter bl.a.
Maastrichtfördraget är avfattat på ett dunkelt sätt och varför man där finner svårbegripliga bestämmelser, som den som via protokollet om subsidiariteten, utan att klart säga det, fastställer EG-domstolens ståndpunkt om gemenskapsrättens påstådda företräde framför de nationella författningarna.
Denna dunkelhet har en funktion.
Den förvirrar den enkla medborgaren, hindrar förståelse av det verkliga ändamålet med det som man ber att han skall ratificera, och gör det möjligt för ansvariga - som den franske ministern med ansvar för Europafrågor nyss - att anföra denna teknikalitet för att anse det olämpligt att konsultera folket genom folkomröstning.
Även om man rätt förstår den omedelbara taktiken som ligger till grund för dessa manövrar är det svårare att förstå det slutliga ändamålet.
Man säger oss att den federala byggnaden när den väl är avslutad blir mer effektiv än ett nationernas Europa.
Men tror man möjligen att det går att uppnå effektivitet genom enkla teknokratiska förfaranden, utan folkens deltagande?
Det är en fullständig illusion.
I verkligheten är den enda effektiva europeiska integrationen den som stöds av folken och det är därför, oavsett vad man säger, som nationernas Europa inte bara är det mest demokratiska utan också det mest effektiva.
