# ID: svediakorp-gov483723
# author: Swoboda (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 554
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Jag tror säkert att det är riktigt att kommissionär Leon Brittans tal var något längre än vanligt, för det var ett mycket innehållsrikt och viktigt tal.
Kommissionären har visat att USA och Europa är partner och konkurrenter på samma gång.
Han var mycket optimistisk om att vi i tilltagande utsträckning är jämbördiga partner.
Jag vet inte om alla ser det på det viset, framför allt inte i Förenta staterna, annars skulle man kanske betrakta Helms-Burton och dʼAmato annorlunda, då skulle man hos British Airways och American Airlines kanske se annorlunda på saker och ting.
Som vanligt föreställer jag mig att man menar att Europa måste hålla sig till bilaterala och multilaterala överenskommelser, men att Amerika absolut har rätt till att då och då, när det ligger i deras eget intresse, träffa ensidiga överenskommelser respektive göra upp ensidiga bestämmelser.
Det hänger säkert också samman med, herr kommissionär, att vi i många frågor har mycket olika meningar i själva Europa.
Ni nämnde Bosnien och Mellanöstern.
Vi har ännu inte kommit så långt att vi där representerar enhetliga regler, och just vad gäller Mellanöstern, vill jag ge er helt rätt.
Det går inte an, att Europa utan större framgång satsar mycket pengar på detta område, eftersom Amerika här utövar för lite tryck; det måste genom en lämplig hållning från Israels sida verkligen komma till en fredsprocess.
Jag vill helt och hållet stödja er, vad lagarna beträffar, Helms-Burton, dʼAmato och andra bestämmelser.
Europa kan vara kompromissberett i detalj, men inte i själva saken; det måste vara klart att - när man till exempel agerar gentemot ett företag - the waiver måste upphöra, ty då måste vi möta dispyten och diskussionen i WTO.
Jag ger er också fullständigt rätt: Det är bra, att vi nu tar en paus, men det är bara en paus och inga slutgiltiga bestämmelser, och jag vill fullständigt stödja er i era bemödanden att ta fram en slutgiltiga bestämmelser.
En sista punkt på grund av den korta tiden: snabbspårsförhandlingar, samtal i USA, misslyckanden och konsekvenser.
Jag tror att också USA är i en liknande situation, utan att överskatta att vi måste fråga oss gemensamt - och jag betonar gemensamt: Hur kan vi genomföra fri handel i världen, när det samtidigt finns många ekonomiska, men framför allt också sociala problem med denna handel?
Vi är anhängare av den fria handeln, eftersom vi vinner på den.
Men vi måste också göra klart för vår egen befolkning, precis på samma sätt som det i USA nu för president Clinton är nödvändigt att just och fri handel är förenliga, att vid all fri handel, denna handel måste vara just även i ögonen på vår befolkning.
På så vis är det en viktig uppgift att föra dessa samtal med Förenta staterna på detta toppmöte, men också utanför det.
I den andan får jag önska er, herr kommissionär, en trevlig och framgångsrik resa till Amerika, som ni, tror jag, skall göra i morgon.
