# ID: svediakorp-gov483712
# author: Swoboda (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, högt ärade representanter för kommission och råd!
Om man vill bedöma Amsterdamfördragets arbete med ett enda begrepp, så kunde man med hänvisning till den tyske diktaren Bertolt Brecht säga, att det handlar om ett måttligt framsteg.
Bertolt Brecht menade det synnerligen cyniskt och kritiskt.
Man kan också mena detta, men man kan absolut positivt säga om det, att det är ett framsteg.
Vi borde dock inte missta oss på att framsteget är för litet i förhållande till de krav som detta parlament ställer.
Hur ser Europas medborgare på denna Europeiska union efter Amsterdamfördraget?
Europas medborgare ser, att vi kommer att ha mycket stridigheter och diskussion även inom den närmaste tiden, eftersom det inte har lyckats oss att i flera fall gå över från principen om enhällighet till majoritetsbeslut.
Det är den avgörande uppgiften som vi måste lösa vid nästa reform, eftersom detta parlament därigenom långsamt får den ställning som tillkommer det.
För det andra en punkt, som jag alltid upplever på utrikespolitikens område: Europas medborgare ser att det här är en stor kontinent, som presterar mycket, betalar mycket, men har lite att säga till om, eftersom den inte talar med en röst, utan med flera röster gentemot en röst från Amerika, och det måste vi korrigera.
Den sista punkten: Herr ordförande, hur skall det fortsätta?
Kollegan Rack och många andra har redan sagt - och det står också i betänkandet av Tsatsos / Méndez de Vigo -, att det måste fortsätta på annat sätt.
Det måste komma mer reformbenägenhet från detta parlament, dvs. från folkets röst!
Ty det var ändå så efter Amsterdam: Varje regeringschef åkte hem och sade: " Amsterdam var en stor framgång.
Jag har inte förhandlat bort någonting.
Vi har inte gjort någonting för Europa, och jag har räddat mitt fädernesland. "
Därför måste parlamentet, som företräder de överordnade intressena, i framtiden spela en större roll.
På så sätt vill jag mycket hjärtligt tacka de föredragande Tsatsos och Méndez de Vigo för deras mycket, mycket bra betänkande som utgångspunkt för en ny reform, som måste uttrycka mer kraft, mer vilja till gemenskap.
