# ID: svediakorp-gov483706
# author: Cederschiöld (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 527
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Först blommor till Méndez de Vigo och Tsasos, " mentala och muntliga " blommor för ett väl utfört arbete.
Debatten har visat att besluten i Amsterdam var för kortsiktiga, varför jag nu inte tänker gå in på de generella institutionella frågorna, utan direkt på det område som jag som suiveur har bevakat och ställa den centrala frågan där.
Har unionen nu fått ett system för beslutsfattande som håller för att stärka arbetet inom det rättsliga och inrikes området?
Det finns ett antal framsteg, men räcker de för att klara de frågor som vi har framför oss?
Europa står inför stora utmaningar som kommer att kräva ett starkt rättsligt samarbete.
Det handlar exempelvis om flyktingströmmar.
Vi ser ojämnt fördelade bördor bland EU: s medlemsstater.
Vi har dessutom redan 200 ryska maffiaorganisationer som har börjat verka inom unionens gränser, och narkotikasyndikaten omsätter mångmiljardbelopp i unionen.
Finns det nu tillräckligt smidiga beslutsformer för de nödvändiga beslut som unionen måste klara att ta om vi skall kunna försvara oss mot de kriminella nätverk som verkar med högsta ekonomiska, juridiska och högteknologiska kompetens?
Kampen mot narkotikasmuggling, handel med människor samt bidragsbedrägerier kräver både europeisk och global samordning.
En sådan samordning kunde ha gynnats av en mer effektiv beslutsordning.
Unionen måste skapa sig en tydligare profil och en skarpare europeisk identitet för att ge våra samordnade insatser större effekt på den internationella utvecklingen.
Kravet på konsensus visar att insikten om vad som behövs sprids för långsamt.
Det kommer att behövas förstärkt samarbete och snabbare beslut.
Gemensam initiativrätt mellan medlemsstaterna och kommissionen krävs under en övergångsperiod.
Det borde kunna bidra till att medlemsstaterna tar ett större europeiskt ansvar och uppvärderar medborgarnas europeiska intressen.
Den tidsfrist på fem år som har förts in i första pelaren för kvalificerad majoritet i rättsliga frågor är ganska orimlig, inte minst eftersom polis och större delen av rättsfrågorna ligger kvar i den mellanstatliga tredje pelaren.
Ur utvidgningsperspektiv är övergångsperioden på fem år innan ett nytt beslut till kvalificerad majoritet kan tas riskfyllt.
Detta ligger mig väldigt varmt om hjärtat, eftersom jag är rädd för att det kan försena utvidgningen.
Jag är därför tacksam för att betänkandet tar upp detta.
En omprioritering måste bli aktuell före femårsperiodens utgång.
Om Amsterdams beslut får svårt att leverera, dvs. inte levererar den säkerhet som medborgarna förväntar sig, då riskerar man att förlora det folkliga stödet.
Jag vill avsluta med att understryka att medborgarna måste känna en europeisk identitet som medvetandegör vår europeiska intressegemenskap.
Det är den som är den yttersta grunden för den folkvilja som kan driva fram de nödvändiga reformerna.
Ille faciet, sade kung Karl IX om sin son Gustav Adolf, han skall göra det.
Det gällde den tidens utvidgning i Östersjön.
Det räcker emellertid inte att göra som man gjorde på 1600-talet, dvs. hoppas på den yngre generationen.
Det handlar inte om vad andra skall göra sedan, utan om vad vi skall göra nu!
