# ID: svediakorp-gov483621
# author: Collins, Gerard (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 463
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
I vår genomför man en folkomröstning i Irland, för att besluta om Amsterdamfördraget ska ratificeras eller inte.
Under debatten fram till folkomröstningen kommer jag, tillsammans med mina kolleger i Fianna Fáil, att entusiastiskt arbeta för ett kraftfullt " ja-utfall ".
Jag hoppas att det irländska folket än en gång kraftfullt kommer att stödja mitt lands fortsatta medverkan i Europeiska unionen, så som det gjort vid vart och ett av de tre tidigare tillfällen då en folkomröstning om Europa genomförts i Irland.
Jag hade förväntat mig att ledamöterna av Europaparlamentet skulle ges möjlighet att rösta om de förändringar i fördraget som följer av toppmötet i Amsterdam.
Om så hade varit fallet hade jag röstat för ett stödjande av det nya fördraget.
Jag beklagar verkligen att parlamentet inte får rösta direkt om innehållet i fördraget, utan i stället får ta ett långt yttrande från utskottet för institutionella frågor under övervägande.
Det dokument utskottet för institutionella frågor lägger fram borde ha begränsat sig till en enkel rekommendation att rösta för eller emot Amsterdamfördraget.
Jag hoppas att våra förfaranden, när en liknande situation uppkommer efter den nästa regeringskonferensen, har ändrats för att underlätta en sådan omröstning.
Betänkandet från utskottet för institutionella frågor innehåller många inslag som jag fullständigt håller med om.
Det innehåller emellertid också kommentarer som jag verkligen inte håller med om.
Det är exempelvis inte nödvändigt att i denna text klaga på den politik som inte ingår i det nya fördraget.
Det finns ingen anledning att börja diskussionen om medlemskapet i kommissionen på nytt.
Denna fråga diskuterades ingående före toppmötet i Amsterdam och den rätta ståndpunkten intogs, enligt mitt förmenande, av stats- och regeringscheferna när de beslöt att bibehålla det föreliggande systemet, där varje land har rätt att utse en kommissionär.
För det andra intog stats- och regeringscheferna den ståndpunkten i Amsterdam att det inte förelåg någon tvingande nödvändighet att involvera parlamentet i förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Det gällande systemet, där kommissionen driver den gemensamma jordbrukspolitiken löpande, under övergripande övervakning från ministerrådets sida, har fungerat tillfredsställande och bör bibehållas.
Stats- och regeringscheferna intog också den ståndpunkten att det inte förelåg någon tvingande nödvändighet att ha en gemensam försvarspolitik för närvarande, och tog inte med en sådan i denna version av fördraget.
Ett beslut jag stöder till fullo.
Jag inser inte behovet av att ånyo ta upp debatten om innehållet i detta betänkande.
Av detta skäl, och av de skäl jag redan anfört, föreslår jag röstnedläggelse vid den slutliga omröstningen om detta betänkande, samtidigt som jag med eftertryckt vill ta mitt stöd för Amsterdamfördraget till protokollet.
