# ID: svediakorp-gov483620
# author: Maij-Weggen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 570
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Amsterdamfördraget har tagits emot med liten entusiasm av allmänheten.
Det som skulle ha blivit en grundläggande ombyggnad av Europeiska unionens hus har resulterat i en vägg här, ett uthus där och en ganska snygg takkupol ovanpå.
Görliga anpassningar har genomförts, men den nödvändiga ombyggnaden, nödvändig även för utvidgningen och för att upprätthålla en fungerande union, har uteblivit.
Vilket råd skall Europaparlamentet ge de nationella parlamenten i deras uppgift att ratificera detta fördrag eller inte?
Det är i sig mycket positivt att de nationella parlamenten, ett antal av dem i alla fall, har frågat oss vad vi tycker och själva inte velat godkänna det utan att känna till vår åsikt.
Av detta visar det sig för övrigt att förhållandet mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet är mycket bättre än vad många tror och det är bra för vi har en del gemensamma intressen.
Samarbetet mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet kommer i framtiden också att bli allt mer omfattande och allt mer nödvändigt för att förbättra demokratihalten i unionen.
I det avseendet kan vi vara glada och lite nöjda.
Just när det gäller Europaparlamentets medbestämmande med avseende på lagstiftning har det nämligen tagits viktiga språng framåt.
Det är också tack vare personer som kollega Brok och f.d. kollega Guigou.
Egentligen kan vi säga att ett medbeslutandeförfarande nu gäller för 80 % av den europeiska lagstiftningen och det är ett väsentligt framsteg.
Samtidigt är det naturligtvis synd att demokratiseringen inte förverkligats med avseende på jordbruksbudgeten och jordbrukslagstiftningen men bara för det framstegets skull, på grund av förbättringen av demokratihalten är det klokt att säga ja till detta fördrag.
Då tar vi i alla fall hem det lilla som verkligen uppnåddes i Amsterdam.
För övrigt kan vi tyvärr inte alltid vara nöjda.
Något har uppnåtts inom området medborgarrätt.
Antidiskrimineringsartikeln har med rätta nämnts flera gånger.
Även när det gäller institutionernas öppenhet har ett litet framsteg gjorts eftersom rådets protokoll i fortsättningen skall vara offentliga.
På socialt område har framsteg gjorts men det återstår att se om toppmötet om sysselsättningen denna helg innehållsmässigt kommer att bli positivt eller inte.
Alltför lite har tyvärr uppnåtts när det gäller den inre säkerheten och när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken.
Den stora bristen ligger på det institutionella området.
Det erkänner egentligen alla.
Det är också skälet till varför det utmärkta betänkandet av kollega Méndez de Vigo och kollega Tsatsos råder oss att på det området göra ytterligare en inhämtning, det vill säga organisering, innan det blir dags för nya anslutningar, en extra runda för att se till att det kommer lösningar på det området.
Det är ett bra förslag.
Då får det inte ske på det klassiska sättet via en regeringskonferens, utan på normalt europeiskt sätt via förslag från Europeiska kommissionen, via ett yttrande från parlamentet och på grundval av detta, ett resultat.
Innan dess kan en utvidgning egentligen inte försvaras.
Europeiska unionen kommer att bli en enda villervalla om vi genomför utvidgningen innan institutionella problem av den typen har lösts.
Med den utgångspunkten kan vi säga ja till fördraget men vi får verkligen hoppas att de steg som egentligen skulle ha tagits i Amsterdam kommer att tas i ett senare stadium i stället.
