# ID: svediakorp-gov483617
# author: Bonde (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 374
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Med Amsterdamfördraget får du och andra britter en skriven författning utan demokrati.
Kanske är det ändå bättre att ha en levande demokrati utan skriven författning.
I de andra fjorton länderna i EU får vi ju i realiteten en ny författning, en ny grundlag, nämligen den här lilla bagatellen, som skall ersätta den här lilla bagatellen, den danska grundlagen.
I den omfattning unionsförfattningen står i strid med den danska grundlagen vet vi ju att det är unionsrätten som har företräde.
Det har domstolen uppfunnit som princip, och det nya med Amsterdamfördraget är att det skrivs in i protokollet om subsidiariteten.
Här står det att förhållandet mellan nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftningen, som domstolen har utvecklat, inte berörs, och man skall även ta hänsyn till föredraget om den Europeiska unionen, där det heter att " unionen skall se till att den har de medel som den behöver för att nå sina mål och genomföra sin politik ".
Det är alltså inte en närhetsprincip, utan det motsatta.
Det är principen om unionsrättens primat, även över nationella grundlagar, som nu för första gången skrivs in i själva fördraget, och därigenom är det ju en nu skriftlig författning, som Storbritannien får för första gången i ditt och andra britters liv.
Är den grundlag som vi får då en vacker författning?
Nej det är den inte, det är inte en vacker författning med grundläggande rättigheter inskrivna i första avsnittet och med bestämmelser om institutioner och demokratier de följande avsnitten.
Det är en författning, där grundrättigheten och sociala rättigheter finns med, men de är spridda runt om i fördraget.
Men grundprincipen är att man överför medlemsstaternas grundrättigheter i de nationella författningarna och praxisen i kommissionens och domstolens för mänskliga rättigheter i Strasbourg till domstolen i Luxemburg, och till unionens myndigheter, som skall agera enhälligt.
Till innehållet är det frågan om en författning, men till formen handlar det om ett allmänt internationellt avtal.
Jag hoppas ändå att man i medlemsstaterna kommer att behandla den som en författningsändring och därmed ge väljarna möjlighet att få sista ordet.
