# ID: svediakorp-gov483522
# author: McCartin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 384
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Jag skulle vilja stödja föredragandens argument om att det borde finnas ett större medvetande om det europeiska bidraget till denna fond.
Delors-paketet har inte funnits så länge.
Det har, tack vare kommissionens och parlamentets ansträngningar offentliggjorts bättre i Nordirland.
Fram till denna dag har EU skänkt 150 miljoner ecu, vilket har sagts, och har varit involverat i mer än 3 000 projekt.
Med tanke på den relativt lilla ytan som Nordirland och gränslänen upptar, har det kommit en stor andel av befolkningen till del.
Vad som varit tydligast är att det har fört frivilligorganisationer samman och dessa organisationer har i sin tur fört sina offentliga representanter närmare varandra och fått dem att samarbeta mer.
Det finns en viktig läxa att lära sig från hur denna fond har arbetat tillsammans med Delors- paketet.
Det är att små belopp ofta kan ha en större politisk inverkan än investeringen först skulle ge vid handeln.
Det är vad som har hänt i detta fall.
Som en representant för gränsregionen i Irland skulle jag vilja ta tillfället i akt att tacka föredraganden, parlamentet, de olika grupperna och kommissionen för den omtanke och sympati som de alltid har visat problemen i Nordirland.
Jag skulle också vilja tacka kommissionären, vars namn är välkänt i gränsregionerna och i Nordirland och som har givit ett remarkabelt bidrag till att överföra en anda av europeiska goodwill och samarbete till det delade Irland.
Denna goodwill har visat sig i tre paket: Nordirland fick prioritet 1-status, när dess ekonomiska utveckling inte motiverade det; Delors-paketet och internationella fonden för Irland har tillsammans givit ett remarkabelt bidrag till att få frivilliga arbetare att gå samman.
Jag beklagar om det finns människor i Nordirland som känner att en grupp har erhållit större förmåner än den andra eller att den öppenhet som borde finnas där inte finns där.
Det tar alltid tid att avskaffa fördomar, men jag tänker i vilket fall stödja varje fall som läggs fram för mig på unionistsamfundets vägnar, precis som nationalisterna, om det visar sig att de inte har fått sin del av pengarna.
Jag är säker på att kommissionären kommer att göra samma sak.
