# ID: svediakorp-gov483507
# author: Rack (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 281
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Det står utom tvivel att den ekonomiska och sociala sammanhållningen en väsentlig beståndsdel i Europeiska unionens politik.
Målet för denna sammanhållningspolitik är att minska olikheterna mellan regionerna inom unionen.
Så sett är Europa även solidaritet, men solidaritet har naturligtvis även sina gränser.
Även rika stater har fattigdom och strukturproblem inom sina statsgränser.
Ser man det så vill nettobetalare inte bara vara betalare.
De uppskattar därför att de absoluta gränserna på 1, 27 % av bruttonationalprodukten under 0, 46 %, vad budget- och strukturpolitiken anbelangar faktiskt även förblir gränser.
I detta sammanhang uppstår för mig, och troligen inte bara för mig utan även för andra, frågan om det i ett betänkande som behandlar åren 1994 till 1996 över huvud taget måste tas upp ämnesområden som rör sammanhållningsfondens framtid respektive unionens framtida finansiering.
Mot denna bakgrund finns det för oss fortfarande några frågetecken, som sagt.
Övriga punkter i detta betänkande och dess innehåll kan vi helt och fullt rösta ja till.
Att stödja små och medelstora företag och att starkare involvera privata initiativ i struktur- och reformpolitiken inom unionen måste ses som nödvändigt, inte minst när det handlar om att skapa respektive behålla arbetstillfällen och därmed minska arbetslösheten.
Här lever verkligen Europa inte bara i en abstrakt solidaritet, utan i en solidaritet, som har betydelse för den enskilde arbetssökanden.
Rörande ämnet " utvidgning " som med rätta behandlas i Izquierdo Collados betänkande kan bara poängteras att förberedelsefasen måste få stöd genom ett speciellt finansiellt instrument för att dessa länder verkligen skall kunna införlivas i det gemensamma Europas gemenskap.
