# ID: svediakorp-gov483362
# author: Randzio-Plath (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 305
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade kolleger!
Sysselsättningstoppmötet kommer att vara måttstock för Europas sociala profil.
Sysselsättningsbetänkandet visar mycket tydligt vilka sjukdomar som vi fortfarande har kvar att övervinna.
De största framgångarna för att skapa arbetstillfällen härrör inte bara från arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utan vi behöver samtidigt en makroekonomisk politik, som främjar ekonomisk tillväxt och inte bromsar den.
Här finns mycket mer att göra.
Vi skall inte alltid bara prata om avreglering av arbetsmarknaderna, om deras modernisering och strukturering eller om människornas sysselsättningskompetens.
Vi måste utforma de nationalekonomiska villkoren så att även vår förvärvskvot inom Europeiska unionen närmar sig den japanska eller amerikanska på 70 %.
Endast den nivån motsvarar våra sociala skyldigheter.
Av den anledningen behöver vi troligen en punktlig start på valutaunionen så att penningpolitiken kan spela sin konstruktiva roll på europeisk nivå.
Men för detta behöver vi naturligtvis en samordning av den ekonomiska politiken och att den obeskrivligt neutrala hållningen från finansministrarnas sida övervinns på det europeiska toppmötet i Luxemburg.
Vi måste inrikta oss på klara riktlinjer, för en sänkning av arbetslöshetskvoten och för en ny styrning mot en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Framför allt måste vi göra mer på investeringssidan.
Investeringar är nyckeln.
När jag tänker på att de investeringar som görs för att öka arbetstillfällen i produktionsanläggningar i USA från 1989 till 1996 ökade med 30 %, men i Europa bara med 5 %, då kan vi också föreställa oss skillnaden i sysselsättningsutveckling.
Jag måste säga att benchmarking för sysselsättning och benchmarking för investeringar även borde komma in i vår vokabulär.
Det handlar inte bara om att stimulera privata investeringar utan även om att styra investeringar i infrastrukturen, i offentliga investeringar i nya banor från slöseri med subventioner till sysselsättningsorienterade offentliga utgifter.
