# ID: svediakorp-gov483345
# author: Menrad (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 704
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Som ni sade handlar det under denna punkt på dagordningen om ett yttrande från utskottet för sysselsättning och socialfrågor om slutrapporten från expertgruppen om europeiska system för arbetstagarnas delaktighet.
Det är en grupp som kommissionen tillsatt under ordförandeskap av Davignon.
Gruppen består av vetenskapsmän och arbetsmarknadens parter.
Deras huvuduppgift har varit att ge förslag om vilken ställning arbetstagarna skall ha i stadgarna för de planerade Europabolagen.
I över 25 år har man utan framgång försökt att bättre harmonisera respektive samordna den europeiska bolagsrätten.
På senare tid har debatten om en rättslig form för det europeiska aktiebolaget tagit ny fart.
Godkännandet av en sådan förordning för den typen av bolagsformer har hittills misslyckats i ministerrådet, i första hand eftersom man inte kunnat komma överens om de direktiv som berör detta område och som hänger ihop med arbetstagarnas ställning.
Idéerna om medinflytande och medbestämmande för arbetstagarna ser i medlemsstaterna inom Europeiska unionen och hos respektive arbetsmarknadspart helt olika ut.
Denna komplicerade väv av åsikter kan bara klaras ut med stor kompromissvilja från alla deltagares sida.
Jag är övertygad om att medverkan och medbestämmande även representerar en del av den bolagsrättsliga demokratiseringen.
De innebär samtidigt ekonomisk produktivitet.
Davignon har rätt: Endast informerade, kvalificerade, engagerade, motiverade och ansvarsfulla arbetstagare som förfogar över möjligheter till samverkan kan utveckla moderna organisationsformer och teknologier och hantera dem så att alla möjligheter utnyttjas för att skapa en hållbar utveckling.
Till ett meddelande från kommissionen om information och samråd fanns det ett resolutionsförslag från parlamentet som på viktiga punkter redan ledde fram till liknande resultat som Davignonrapporten.
På basis av Davignonstudien förberedde det luxemburgska ordförandeskapet i oktober ett kompromissförslag för socialministerrådet.
Betänkandet från utskottet för sysselsättning och socialfrågor som i dag diskuteras ser i båda dokumenten ett bra diskussionsunderlag.
Det varnar dock för att försöka föra över en viss medbestämmandemodell som finns i mindre medlemsländer till de övriga staterna.
Medbestämmande är ingen exportartikel, men ett brett medbestämmande för arbetstagare som finns i länder som Tyskland och Österrike, Nederländerna eller i de nordiska staterna får inte heller negligeras med stöd av ett europeiskt rättsinstrument.
Det skulle lätt kunna leda till antieuropeiska effekter.
Den fara som ofta citeras om en flykt från medbestämmandet får helt enkelt inte sopas under bordet.
Den skulle kunna bli verklighet genom möjligheten att omvandla bolaget från en nationell till en europeisk rättsform med reducerade möjligheter till medbestämmande.
Denna flyktväg utesluter Davignon.
Vi är glada över det.
Mycket ofta frågas det varför direktivet om det europeiska företagsrådet är så lyckat.
Man kan vrida och vända på det som man vill.
Det egentliga framgångsreceptet för det europeiska företagsrådet ligger i vissa förfarandemässiga principer som även kan spela en viktig roll vid utarbetandet av en modell för medbestämmande för ett Europabolag: Flexibilitet, förhandlingslösningar, miniminormer.
Om man inte kan enas mellan organen i de företag som är delaktiga i att grunda bolagen och arbetstagarnas särskilda förhandlingsorgan, borde ett europeiskt direktiv i lag föreskriva en lägsta nivå rörande arbetstagarnas rättigheter.
Båda dokumenten - Davignonrapporten och Luxemburgkompromissen - förutsätter även ett ekonomiskt inflytande för arbetstagarna, i osäkra fall genom en minimikvot för arbetstagarnas representanter som ges fulla rättigheter i styrelserna i organisationer och företag.
Utskottet för sysselsättning och socialfrågor hoppas fortfarande att man under det luxemburgska ordförandeskapet politiskt kommer att kunna ena sig i socialministerrådet, och då enligt våra uppfattningar.
Jag vill kort sammanfatta dem.
Vid utformandet av regler för medinflytande måste arbetsmarknadens parter spela en viktig roll, deras samarbete är en grundläggande förutsättning.
Därför är enligt min uppfattning två underskrifter möjligen det viktigaste i Davignonrapporten, nämligen underskriften från representanter för de europeiska fackföreningarna och för arbetsgivarna.
Ett Europabolag utan medinflytande från arbetstagarna får inte finnas.
Den europeiska modellen är ju inte marknadsekonomi bara utan en social marknadsekonomi, vars viktiga principer heter: Arbetstagarnas medinflytande och partnerskap.
I den andan ber jag er om att rösta ja till detta betänkande och tackar samtidigt för stödet från kollegerna i utskottet för sysselsättning och socialfrågor.
