# ID: svediakorp-gov483322
# author: Oomen-Ruijten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 391
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
BSE-krisen har både vinnare och förlorare.
Till förlorarna vill jag nämna dem som konfronterats med Creutzfeldt-Jacobs sjukdom, men jag vill också nämna alla lantbrukare och de som är beroende av det och som i finansiellt avseende har tagit stora risker och fått uppleva hur resultaten för deras företag gått kraftigt tillbaka.
Vinnare är konsumenterna, hoppas jag, herr ordförande, på lång sikt.
Vinnare, varför säger jag det?
Därför att i Amsterdamfördraget har vi i alla fall kunnat ge konsumenten och folkhälsan större prioritet.
Även därför att bekämpandet av BSE-krisen lett till att den fullständiga kedjan från producent till konsument fått mer och mer uppmärksamhet, något som redan var fallet i ett antal medlemsstater.
Det betyder således att konsumenten i Europa har blivit vinnaren i denna BSE-kris, även om jag tar med förlorarna direkt.
Rapportem som har utarbetats av undersökningskommittén och uppföljningsutskottet är en utmärkt rapport.
Problemet har angripits på ett mycket systematiskt sätt.
Alla punkter från själva undersökningskommittén har tagits upp.
Jag tror att jag här från vår plats måste rikta ett stort tack till föredraganden, Böge, men även till ordföranden för detta utskott, Roth-Behrendt, för det sätt på vilket de så systematiskt har gått igenom allt och tagit sig an det.
Vi är även skyldiga kommissionen, Bonino, Fischler, men naturligtvis också Reichenbach, ett tack.
Vi har lärt oss mycket, även av parlamentet.
Men jag måste ställa mig frågan om vi inte med denna större kunskap också har fått fler bekymmer.
De bekymmer som jag personligen har är bekymmer på det internationella planet.
På vilket sätt kan vi verka för att de europeiska bekymren också överförs internationellt?
På vilket sätt kan vi verka för att medlemsstaterna också instämmer i de europeiska bekymren på det internationella planet?
En mycket kort fråga som jag också skulle vilja ställa till er är: vad skall vi göra med gelatinet och medicinerna?
Jag har under den gångna veckan förstått att på den punkten kommer ett beslut av Europeiska kommissionen att dras in på begäran av Nederländerna.
Vad är det egentligen som sker nu?
Gelatin och mediciner, skulle ni kunna ge mig närmare upplysningar om detta?
