# ID: svediakorp-gov483263
# author: Friedmann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,573
# sentences: 93
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja tacka för det intresse som ni visat betänkandet.
Herr Wynn, ni var först att fråga vad vi lägger i begreppet bedrägeri.
Vi talar i allmänhet om oegentligheter, där vi ser bedrägeri som en del, ett underbegrepp till oegentligheter.
Det är därför att det endast är tre stater inom Europeiska unionen som i i dag har straffrättsliga definitioner för bedrägeri i förbindelse med pengar från Europeiska unionen.
Sedan frågade ni varför vi för EUGFJ-området inte hade redovisat någon positiv sammanställning när denna låg under genomsnittet.
Genomsnittet är som sagt 5, 4 %, men vi skulle leverera en allmän registrering.
Därför gjorde vi ingen uppdelning på enskilda politiska områden med avseende på kvantifiering.
Sedan frågade ni efter osäkerheter i statistiken och kommissionens förbehåll mot sammanställningen.
Jag tror att jag kan säga att vi kommit ett bra stycke på väg i utvecklingen av våra sammanställningar, vad gäller metoder och även i diskussionen med kommissionen.
Fru Theato, ni visar på riskerna med mervärdeskatten.
Er fråga är väl motiverad, för vi har när det gäller mervärdeskatten inom inre marknadssystemet en situation som liknar den inom tullområdet.
Så länge som principen om bestämmelseland gäller är varan på väg till bestämmelselandet och utanför mervärdeskatten och därigenom i riskzonen.
Ni frågade hur det är med faktorerna i bruttonationalprodukten.
Problemet är att beräkningsmetoderna mellan medlemsstaterna ännu inte stämmer överens.
Vi arbetar med problemet och har för detta engagerat en extern expert.
Hur ligger det till med de små och medelstora företagen?
Kan vi ge rekommendationer?
Även en ledamot tog upp samma ämne.
Generellt kan jag säga att om man har sysselsättningen för ögonen spelar de små och medelstora företagen en stor roll.
Vi har konstaterat att om man ger pengar till stora koncerner, använder de dem i första hand för att rationalisera och avskaffar arbetstillfällen något som kan verka företagsekonomiskt förnuftigt.
Men varje nytt litet eller medelstort företag som skapas innebär varje gång ett nytt arbetstillfälle.
Därför har små och medelstora företag en sådan stor betydelse med tanke på de aktuella problemen inom gemenskapen.
Jag blev tillfrågad om Phare- och Tacisprogrammen och med tanke på före detta Jugoslavien?
Ni nämnde själv hur låga procentsatserna var vid omsättningen av dessa medel.
Jag vet om de svårigheter som finns mellan medlemsstaterna och kommissionen.
Jag har själv nyligen pratat i telefon med den ansvarige generaldirektören.
Jag är inte nöjd med situationen.
När man tänker på att vintern nu kommer till Bosnien och att arbetet med husen, som är i behov av reparationer inte kommer igång trots att det finns pengar för det, då känns det minst sagt deprimerande!
(Applåder) Jag har försökt att med detta besvara frågan från ledamot Müller.
Fru Kjer Hansen, ni tar upp Ekonomiska och sociala kommittén.
Vi har faktiskt riktat skarp kritik mot denna kommitté.
Vi har kritiserat att det finns oegentligheter gällande ersättning för flygbiljetter, att det finns oegentligheter vid sammanräkningen av dag- och sammanträdesersättningar och en del annat.
Vi har hänvisat till de procentsatser rörande oriktigheter som vi i detta sammanhang rapporterade om förförra året och förra året.
De är oroväckande höga.
Vi har noterat att Ekonomiska och sociala kommittén nu meddelat att den har inlett lämpliga motåtgärder och kommer att begära tillbaka orättmätigt utbetalda belopp.
Ni frågade om hur det ligger till med kontrollen av Europaparlamentet?
Denna kontroll är i full gång.
Vi för samtal med ordföranden och även med den ansvarige representanten för förvaltningen.
Vi kommer att presentera resultatet av kontrollen efter samråd med er under nästa år.
Herr Le Gallou, ni frågar varför vi inte vid namn nämner den organisation som ni kritiserat och som även vi kritiserat.
Vi är försiktiga i sådana fall med att nämna namn.
Just nu är vi stämda inför EG-domstolen i ett fall där man begär 1 miljon ecu i skadestånd, eftersom vi nämnt namnet på en privat firma i ett sammanhang, som firman ansåg var till nackdel för den.
I det avseendet är det alltid ett problem för oss när det handlar om att nämna firmanamn eller inte.
Vi kan för övrigt generellt inte alltid skriva i rapporten det som vi vet, framför allt inte när det parallellt löper en åklagarundersökning.
På grund av föreskrivet genmälesförfarande skulle vi annars varna motsidan för tidigt.
Det gäller t.ex. för specialrapporten om turismen.
Herr Dankert, även ni har tagit upp Ekonomiska och sociala kommittén.
Jag har redan svarat Kjer Hansen.
Herr Garriga Polledo, ni frågar efter konsekvenserna av materiella fel.
Jag talade förut kort om SEM 2000, där det presteras ett framgångsrikt arbete.
Jag konstaterar även att man i medlemsstaterna mer och mer uppmärksammar konsekvenserna.
Man måste tänka på att vår registrering anger riktningen.
När det i bedrägerirapporten om UCLAF står att i land XY har det upptäckts så många bedrägerifall, bevisar endast exemplen att de felaktiga siffror som vi anför är rättvisa.
Vi nämner således nivåerna, enskilda bedrägerifall är sedan bevis på att vår värdering går åt rätt håll.
Ni frågade även om det faktum att 4 / 5 av alla oegentligheter förekommer i medlemsstaterna.
Vad blir då följden av det?
Det är riktigt: Å ena sidan har kommissionen ansvar för genomförandet av budgeten.
Det är åter tänkt så enligt Amsterdamfördraget.
Men 4 / 5 av budgeten kommer de facto att genomföras av medlemsstaterna och såtillvida står även medlemsstaterna vid skampålen när det gäller denna kritik.
(Applåder) Över huvud taget när man om och om igen förebrår gemenskapen att det förekommer så och så många procent oegentligheter, så måste man tänka på att inom gemenskapen sysselsätts inte fler människor än i förvaltningen i en medelstor stad.
Gemenskapens utgiftsprogram genomförs ute i medlemsstaterna.
Deras kvalitet beror vanligtvis på hur ordentligt man hanterar de europeiska skattebetalarnas pengar.
(Applåder) Herr Mulder, ni frågade om uppskattningen på 3 miljarder, som enligt vår uppfattning utbetalats för mycket inom jordbrukssektorn, gäller ett år eller flera.
Denna uppskattning gäller jordbruksåret 1995 / 96.
I debatten med er i går fick jag reda på att det under de första åren av programperioden rådde en speciell situation.
Det som vi nu presenterar ger kanske en viktig erfarenhet inför de kommande åren om man skall fortsätta med denna politik, om man i så fall måste skapa nya föreskrifter.
Holm, ni frågade om det nu är så att 5, 4 % är behäftade med oegentligheter, hur ser det då ut i medlemsstaterna?
Man måste tänka på att gemenskapens budget nästan uteslutande är en budget byggd på subventioner och därför i hög grad är känslig för oegentligheter.
När någon får pengar blir människan uppfinningsrik.
Även i den nationella budgeten är den del som hänger samman med subventioner i lika hög grad känslig för oegentligheter.
Därför är det mycket viktigare att utveckla mekanismer som gör det ointressant att fuska, genom att ge billiga lån i stället för bidrag, när det framför allt handlar om vinstgivande investeringar.
Jag anser att vi tillsammns bör låta en del av våra funderingar gå i den riktningen!
(Applåder) Tomlinson, ni påpekade att det rörande de egna medlen inte kan vara EU: s fel att så mycket går vid sidan om.
Ni har fullkomligt rätt!
Inkomsterna från tullar tillhör gemenskapen, men de drivs uteslutande in av tullförvaltningarna, som är nationella.
Tulltjänstemännen är nationella tjänstemän.
Det är djupt beklagligt, som ni även själv redan sagt, att medlemsstaternas tullförvaltningar samarbetar uruselt, och att de inte på långt när utnyttjar den nya tekniken inom informationsområdet!
Det är desto underligare som medlemstaterna får 10 % av tullinkomsterna som kompensation för sitt arbete.
Medlemsstaterna borde äntligen begripa att de varor som inte förtullas inte heller leder till andra skatteinkomster i respektive land.
Såtillvida måste vi i högre grad engagera medlemsstaterna för att tullförsnillningarna inte längre skall förekomma i den utsträckning som de gör.
Herr Kellett-Bowman, ni har delvis ställt frågor till kommissionen, men även tagit upp ämnet frizoner.
Frizoner är för det mesta hamnar där varor anländer utan tull och exporteras vidare utan tull.
Delvis levereras inte de nödvändiga formulären, så man vet inte riktigt om det förlöper så som rättsföreskrifterna förutser.
Herr Blak, ni säger att vi inte har nämnt Danmark denna gång.
Det behövs ju inte heller!
Europa är stort nog.
I de totala siffrorna ingår Danmark precis som alla andra länder.
Vad gäller Europeiska investeringsfonden har ni fullkomligt rätt.
Vi deltar bara med en tredjedel och kan därför inte kontrollera så som ni önskat och även vi önskat.
Jag skulle vara tacksam om ni skulle vilja uppamma lämpligt politiskt tryck så att vi kanske gemensasmt kan komma en bit framåt, för när allt kommer omkring handlar det ju om gemenskapens pengar!
Tack för er uppmärksamhet.
(Applåder)
