# ID: svediakorp-gov483214
# author: Bjerregaard (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 675
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade ledamöter!
Först och främst vill jag gärna tacka parlamentet och föredraganden, Renate Heinisch, för den snabbhet med vilken de behandlat förslaget, vars ämne är av stor betydelse, samtidigt som det, som det understryks, är ett mycke känsligt ämne.
På den begäran av rådet, som det lade fram som ett led i sina slutsatser i november 1991, har kommissionen under 1995 och 1996 satt i gång en rad pilotprojekt för att pröva olika metoder innan den utarbetade sitt förslag till rekommendation.
Alla som har deltagit i detta projekt, det må röra sig om representanter för ministrar, rektorskollegier, högre utbildningsinstitutioner, myndigheter med ansvar för kvalitetsbedömning, alla har insisterat på att kommissionen skall göra en insats för att främja EU-samarbetet på det här området.
Det är värt att notera att det, efter att vi har gått in i informationssamhället, har blivit av avgörande betydelse för EU-medborgarna att det ställs stora krav på utbildningarnas kvalitet.
Att främja sådana kvalitetsutbildningar har nu även blivit en uppgift för gemenskapen.
Det är en nästan omöjlig uppgift att definiera vad begreppet kvalitet i samband med högre utbildning är för något, när utbildningssystemen inom EU är så olika som de är, vilket också har framgått av debatten här i kväll.
Därför har vi inte ens en gång försökt.
Hur skall man bära sig åt för att ge en samlad definition av de olika arbetsmetoder, den olika grundsyn och de olika traditioner som är oupplösligt förenade med varje utbildningssystem.
Om man följer denna rekommendation och respekterar de principer som bör utgöra grundvalen för de olika behandlingssystemen, så kommer man där att kunna skapa det förtroende som krävs i samarbetet med universiteten.
Vi hoppas således att den bristande förståelsen och den därav följande bristen på tillit framledes kommer att leda till långt färre problem i samband med till exempel erkännande av examensbevis och därmed i verkligheten av arbetskraftens fria rörlighet.
Det kan nämligen konstateras, att huvuddelen av dessa problems skylls på att den mottagna undervisningen är inte är känd.
I detta sammanhang kommer inrättandet av ett europeiskt nätverk för kvalitetssäkring bestående av representanter för ansvariga myndigheter och universitetssammanslutningar i medlemsstaterna att kunna bidra till ett bättre erfarenhetsutbyte.
Jag vill gärna slå fast, att det är kommissionens önskan, att denna rekommendation blir ett användbart verktyg för de aktörer, som ansvarar för att det genomförs kvalitativa utvärderingar av utbildningarna.
Detta verktyg kan per definition varken användas vägvisande eller preskriptivt, lika lite som det får vara för specifikt.
Jag vill därför ännu en gång tacka föredraganden, Renate Heinisch, och övriga ledamöter av kultur- och utbildningsutskottet, som har lagt fram förslag till ändringar eller rentav förbättringar av och tillägg till texten, utan att själva andan i rekommendationen ändras.
Jag tänker här på de 17 av de 38 ändringsförslagen, som kommissionen är inställd på att godkänna.
De ändringar, som vi således har valt att ta fasta på, är bl.a. de som berör utbildningssystemens olikheter, de högre utbildningsinstitutionernas oberoende och medlemsstaternas önskan om att få deltaga aktivt i upprättandet av ett europeiskt kvalitetssäkringsnät.
De övriga 21 ändringarna har kommissionen inte kunnat godkänna, bl.a. på grund av att de innehåller vad vi anser vara irrelevanta tillägg, till exempel referenser till tredje land och inbegripande av forskning.
För det andra på grund av att de utesluter referenserna till kommissionens vitböcker och grönböcker, vilka utgör grunden för rekommendationen, där frågan om sammanhangen mellan arbetsmarknadens behov och samhället i allmänhet belyses.
Och för det tredje eftersom de föreslår en kortfattad presentation av de olika etapper av utvärderingen av de aktörer, som är involverade i de enskilda etapperna, istället för den detaljerade och analytiska presentation som kommissionen har gjort.
Med dessa anmärkningar vill jag ännu en gång tacka för behandlingen här i kväll.
