# ID: svediakorp-gov483210
# author: Ryynänen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 299
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Att utveckla utbildningen hör till EU: s centrala mål, men ansvaret för utbildningssystemen och undervisningens innehåll ligger entydigt på nationell nivå, alltså hos medlemsstaterna.
Det är en princip som inte får bli bortglömd i diskussionen om europeiskt samarbete i fråga om kvalitetssäkring i högskoleutbildning.
Ett samarbete är meningsfullt om det ger ett mervärde och hjälper högskolorna i Europa att bättre uppnå sitt egentliga mål, dvs. att förbättra kvaliteten på forskningen och undervisningen av studenterna.
Det målet främjas inte av ett centraliserat, enhetligt europeiskt utvärderingssystem.
Detaljerade normer och bestämmelser från gemenskapens sida fungerar inte om man vill respektera högskolornas egenart och självständighet samt medlemsstaternas primära behörighet.
Lyckligtvis har förslaget förbättrats utgående från responsen från medlemsstaterna, och Heinischs betänkande innehåller ytterligare viktiga förbättringar i riktning mot en lösare samarbetsrekommendation.
Syftet med utbildningssamarbetet är att stärka den europeiska konkurrenskraften och främja rörligheten bland studerande och forskare.
Därför behövs alltjämt mer information om utbildningens struktur och innehåll i andra länder.
På en mer gedigen kunskapsbas kan man i fruktbart samarbete bygga upp det förtroende som är nödvändigt.
Vi kan lära av varandras praxis och erfarenheter, medan vi samtidigt tar vara på den rikedom som en kulturell mångfald ger och som återspeglas även i utbildningssystemen.
Utifrån från dessa principer kan jag ger mitt stöd åt att ett europeiskt nätverk för kvalitetsbedömning bildas.
Nätverkets förnämsta uppgift blir alltså utbyte av information och erfarenheter samt tekniskt bistånd till medlemsstaterna för att ta fram bedömningsmetoder.
Speciellt viktigt är det att finna lösningar för en bättre integrering av nyutbildade på arbetsmarknaden.
För detta behövs mellan olika parter en mycket omfattande dialog om framtida behov och en utveckling av utbildningen så att dessa behov tillgodoses.
