# ID: svediakorp-gov483183
# author: Spencer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag gratulerar rådets ordförande och kommissionären både till deras uttalanden i dag och deras outtröttliga arbete med frågan.
Tidvis undrar jag dock, när vi flänger runt i världen, vilken typ av ekologiskt fotavtryck vi exakt kommer att lämna i spåren av denna debatt.
Jag vill rekommendera Pimenta-resolutionen till parlamentet och inrikta mig på vad som behöver göras i Kyoto.
Våra båda kollegor är fullt medvetna om att det faktiskt pågår två debatter i Kyoto: en kortsiktig debatt om tidsplanering och mål, där vi är de goda och amerikanerna och japanerna de onda.
Amerikanerna är förfärligt onda under påtryckningarna från den 30-miljonersreklam i dollar räknat som startats av industrin för fossila bränslen.
Det skulle snarare ha kunnat kallas för 30 silverpengar.
Men det finns en viktigare debatt som döljer sig bakom argumentet om tidsplaner och mål.
Det är den långsiktiga debatten om att skapa ett mandat till efter Kyoto, som ger det som amerikanerna så riktigt kallar ett globalt svar på ett globalt problem.
Det vill säga att upprätta en intellektuell ram som omfattar kineser, indier och resten av utvecklingsländerna.
Det måste göras på grundval av den s.k. konvergens- och kontraktionsanalysen och fördelar ansvaret för tillåtliga utsläpp lika under ett övergripande tak som alla har enats om.
Om vi skall upprätta denna intellektuella ram måste vi skapa något slags institution.
Kommissionären talade om att debatten befann sig vid en korsväg och erbjöd sig att bygga en bro.
Jag är inte säker på att det bara är broar som ni skall bygga, kommissionären, utan vi behöver bygga en seriös institution som införlivar en jämlik idé och som kan omfatta alla berördas idéer om historia.
Vi har ett bra exempel på detta, för Europeiska unionen som vi alla deltar i grundas på idén om jämlikhet på grundval av långsiktig historisk medvetenhet.
Det är dags för er och rådets ordförande att åka till Kyoto och visa upp den läxa som vi har lärt i Europeiska unionen samt våra rekommendationer om tidsplaner och mål för vi kommer att behöva en institution för att klara av genomförandet, utsläppshandeln och det övriga.
Jag önskar er lycka till i Kyoto och jag kommer att vara där och noga bevaka vad ni gör.
