# ID: svediakorp-gov483003
# author: Kestelijn-Sierens (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 369
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär, kollegor!
Det som ligger framför oss är ett bra betänkande om det sätt på vilket vi kan modernisera den sociala tryggheten inom EU.
Som föredragande av yttrandet från ekonomiutskottet gör det mig mycket glad att kunna fastställa att mitt utskott och sysselsättningsutskottet är på samma våglängd på ett antal viktiga punkter.
För det första vill vi än en gång understryka att i motsats till vad många tror är inte förverkligandet av Maastrichtkriterierna på kollisionskurs med en bra social trygghet.
Sunda statsfinanser lättar räntetrycket, ger handlingsutrymme åt näringslivet och skapar således ett gynnsamt företagsklimat.
Den breda grunden inom skattelagstiftningen erbjuder i sin tur möjligheter till ett bättre socialt trygghetssystem.
Kort sagt, EMU är visserligen en utmaning men utgör därför ännu ingen fara.
Vidare ger båda utskotten utryck åt den allmänna opinionen i Europa när de pläderar för en förskjutning av skattetrycket från arbete till exempelvis miljöovänlig energiförbrukning.
Det har också vuxit fram ett samförstånd kring nödvändigheten att åtminstone koordinera bolagsskatten på europeisk nivå.
Förhållningsreglerna beträffande bekämpandet av otillåten beskattningskonkurrens är ett steg i rätt riktning.
Den så kallade individualiseringen av sociala trygghetssystem är av stort intresse.
Det gäller särskilt för medarbetande makar till egenföretagare.
Vad pensionssystemen beträffar intar ekonomiutskottet en något mindre defensiv hållning än kollega Weiler.
Vi menar att den nuvarande självkostnadsförsäkringen inte är hållbar.
Premiereservsystem kan utgöra ett bra komplement.
Detta är anledningen till att vi uppmanar de nationella regeringarna att undersöka om båda systemen är kombinerbara.
Slutligen fattas det fortfarande en hel del vad beträffar de sociala trygghetssystemens överflyttbarhet inom EU.
Därför uppmanar vi Europeiska kommissionen att omarbeta förordning 19 / 71 beträffande samordning av socialförsäkringsvillkoren för människor som flyttar till en annan medlemsstat inom EU.
Den inre marknaden må till stora delar vara en realitet för varor och kapital, men den är allt annat än en realitet för människor som förtjänar sitt levebröd utanför sitt fädernesland.
Sammanfattningsvis är jag glad att kunna säga att vi är mycket nöjda med de punkter som ekonomiutskottet tagit upp i betänkandet, förutom då punkten om premiereservsystem i samband med pensionsutformning.
