# ID: svediakorp-gov482952
# author: Mezzaroma (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 610
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Förslaget till rådets förordning om material för mynten i euro verkar av någon obegriplig anledning vara inriktat på enbart koppar och förbigår rostfritt stål, som man även kan definiera som en europeisk silvermedalj när det gäller det världsledande leadership som unionens medlemsstater har tillsammans, såväl när det gäller kvalitet som kvantitet.
Förutom att erinra om den roll som detta material spelar, som mer än något annat identifieras med vår teknologiska tid och samtidigt med allmänhetens förväntningar vad gäller hygien, återvinning, hållbarhet, tillgänglighet till låg kostnad, så skulle jag vilja stryka under att när det gäller myntsektorn täcker rostfritt stål 20 procent av världsbehovet, finns i tiotals länder på de fem kontinenterna och har nästan alltid funnits inom Europeiska unionen.
Denna europeiska produkt får inte saknas i den största operationen för framställning av mynt i mänsklighetens historia, ersatt till exempel med lösningar som det nordiska guldet - Nordic Gold - föreslaget av Sverige som inte ens kommer att delta i den gemensamma valutan, eller kopparjärnlegeringar, högteknologiska lösningar med mycket höga kostnader, för att skapa en produkt som inte kan återvinnas, som förändras av korrosion och kortvarig användning och som inte kan läggas i avfallsdeponier eftersom den är skadlig för miljön.
Vi har beräknat att man sparar över 250 miljoner euro vid tillverkningen av de mynt som skall präglas tack vare den lägre kostnaden för legeringar i rostfritt stål jämfört med de legeringar som baseras på koppar.
Alla upprörda diskussioner om vetenskaplig terrorism, som uppstått på grund av nickelfrågan, kommer fullständigt att klinga av om man väljer med siktet inställt på rostfritt stål eftersom, såväl när det gäller de typer som saknar nickel som de som innehåller nickel, den vetenskapliga forskningen på senaste tid har visat att dessa stållegeringar inte är allergena.
Vad kan man slutligen säga om återvinningen som rör 50 procent av det material som används för att tillverka mynten?
Medan det rostfria stålet kan återvinnas som konsumentprodukter och bli en investering i medborgarnas dagliga liv, vad kan man göra med de andra materialen som inte har annan användning än nya mynt?
Vad kan man göra av kopparblandningar som, när de väl har bildats, inte kan användas av den metallurgiska industrin som vare sig järn eller koppar, eftersom de är förorenade?
Tro inte, herr ordförande, att jag har bytt yrke och nu representerar stålindustrin.
Efter att ha läst rådets betänkande, resultatet av tre eller fyra års arbete, och efter att ha hört de femton medlemsstaternas myntverk, framkommer klart den förolämpning det skulle innebära mot många europeiska medborgare om man från deras fickor avlägsnar en metall som de redan har vant sig vid, dvs. rostfritt, utan ett hållbart motiv.
Det är med ord kopparen, för att inte tala om den förolämpning som riktats mot oss europaparlamentariker, som vi under mycket kort tid skall fatta beslut om och avge ett yttrande.
Man måste uppfinna nya tillverkningsmetoder, hitta nya lösningar för att smälta den koppar som används vid bearbetningen.
Personligen anser jag att detta parlament borde tillbakavisa det som producerats av rådet.
Antalet mynt verkar vara lagom, men också i frågan om de olika medlemsstaternas symboler undrar jag hur de blinda skall göra för att kunna skilja en stat från en annan.
Jag har presenterat två ändringsförslag, i vilka jag ville ytterligare förbättra Soltwedels ändringsförslag.
Jag hävdar emellertid att betänkandet har analyserats alltför litet och att ändringsförslagen inte har diskuterats alls.
