# ID: svediakorp-gov482950
# author: Donnelly, Alan (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 821
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag skulle vilja tacka föredraganden för hennes betänkande och i stort kan vi hålla med om större delen av innehållet.
Innan jag direkt går in på frågorna som behandlas i betänkandet anser jag att det är värt att här notera att redan 1989 skrev jag parlamentets första betänkande om steg 1 av EMU.
Vid den tiden var nästan inga européer intresserade av utvecklandet av en ekonomisk och monetär union.
I dag talar vi faktiskt om utseendet på och innehållet i mynten eftersom de kommer att präglas i en mycket nära framtid.
De tecken på enorma framsteg som Europeiska unionen har gjort att vi nu faktiskt arbetar med de praktiska detaljerna i den gemensamma valutan och inte bara pratar om teorierna bakom en ekonomisk och monetär union.
Vad direkt gäller det berörda betänkandet kan jag säga att jag håller med om föredragandens uppfattning vad gäller nickelinnehållet i mynten.
Jag hoppas att kommissionen kommer att uppmana Ekofin-rådet att titta på denna fråga igen.
Det finns en enorm lobby inom Europeiska unionen nu på grund av hälsoeffekterna av nickel och möjligheten att detta kommer att införas i mynt som skall användas över hela unionen.
Att acceptera stora mängder nickel i vår nya valuta rimmar dåligt med att vi alldeles nyss röstade igenom ett betänkande i detta parlament som krävde att nickel skulle tas bort från smycken och från andra saker som kommer i kontakt med människor.
Man måste verkligen lyssna på konsumentlobbyn i denna fråga.
Det är inte bara i de skandinaviska länderna som det finns en oro.
Genom hela Europeiska unionen finns konsumentorganisationer som representerar den allmänna opinionen här.
Om någon blir allergisk mot nickel kan de, naturligtvis, om de någonsin kommer i kontakt med det därefter, få en mycket kraftig reaktion.
Jag skulle vilja be kommissionär Kinnock att ta tillbaka ärendet och be kommissionen se på frågan igen.
Vi har sett de vetenskapliga bevisen och det är tydligt att oron är berättigad.
Vi behöver se över frågan igen.
Vad gäller antalet mynt och storleken på mynten: återigen skulle jag vilja stöda föredraganden.
Vi vill försöka rationalisera antalet mynt som vi använder och i många medlemsländer försöker vi verkligen minska antalet mynt vad gäller deras valörer.
Det verkar ju konstigt när vi nu går mot en gemensam valuta med möjligheter till smart cards och elektroniska pengar osv., att vi snarast föreslår att vi ska ta ett steg bakåt med åtta separata cirkulerande mynt.
Så jag skulle återigen vilja be kommissionen att titta på denna fråga.
Vad gäller dimensionerna: Vi har haft en enorm lobby i detta Europaparlament från organisationer som representerar blinda, som lätt vill kunna skilja mellan de olika mynten.
Jag anser inte att finansministrarna har behandlat den här frågan och jag skulle vilja be kommissionen och rådet att se över den igen.
Slutligen skulle jag vilja behandla frågan om nationella symboler på den gemensamma valutan.
Vi startar den gemensamma valutan den 1 januari 1999 och mynt och sedlar kommer att finnas i cirkulation 2002.
Detta är inte bara en beräkning, det är inte bara ett steg som tas av bankmän, det är ett steg som tas av medborgarna i Europeiska unionen.
Det är absolut avgörande att de i de första stegen av detta enorma historiska steg trivs med och känner igen den valuta som de använder.
Jag måste säga att jag tycker att det vore idiotiskt av detta parlament att överväga att ta bort möjligheterna till nationella symboler på den nya valutan när den kommer ut.
Därför kommer vi i socialistgruppen att motsätta oss artiklar i betänkandet som kräver ett harmoniserat mynt för hela Europeiska unionen och vi kommer att stöda Peijs ' ändringsförslag som kräver att nationella symboler skall vara möjliga på dessa mynt.
Vi i detta parlament som har debatterat den ekonomiska och monetära unionen i många år nu bör inte underskatta vad allmänheten känner, inte bara i länder som Förenade kungariket utan även i andra länder runt om Europeiska unionen.
Vi vill väldigt gärna att detta skall vara ett folkets initiativ och vi vill att de skall känna sig hemma med valutan, med mynten och sedlarna som dom har i sin ficka.
Möjligheten att, om de så önskar, har nationella symboler på dessa mynt och sedlar är ett oerhört viktigt steg mot att få allmänhetens acceptans i inledningen.
Vi stöder detta betänkande i stort.
Det är ett viktigt steg och vi hoppas att kommissionen och rådet kommer att lyssna på en del av den kritik som vi har framfört.
Vi bör inte söka harmonisera saker för harmoniseringens egen skull.
Med den enhetliga valutan måste vi inse att vi fortfarande vill behålla nationella skillnader i viss utsträckning.
