# ID: svediakorp-gov482939
# author: Malerba (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Sainjons betänkande är intressant och rikt på originella synpunkter, pragmatiskt och inte alltför ideologiskt.
Föredraganden har inte frestats att ifrågasätta fördelarna med en fri marknad ens för ett ögonblick och avvisar modigt vissa falska teorier om arbetslösheten och omlokaliseringar.
Tekniken, till exempel, är inte den enda orsaken till arbetslösheten, snarare stimulerar den omlokalisering eftersom möjligheterna till en flexibel tillverkning, även starkt automatiserad, föredras av de flesta inom tillverkningssektorn framför sådant arbete som är enklare, även om det kostar mindre.
Den fria marknaden ställer återigen konsumenten i centrum, den premierar specialisering och förnyelse av produkterna jämfört med en ren prisreglering, varför planering och produktion på nytt känner ett starkare behov av att befinna sig nära marknaden.
De multinationella företagen omvärderas i Sainjons betänkande, där de ses som länkar som förmedlar rikedom genom investeringar som skapar sysselsättning och även som överförare av en modern arbetskultur, som ambassadörer och nästan sociala aktörer i de länder som är på väg att utvecklas tack vare företagens frivilliga uppförandekoder.
Ur föredragandens analys verkar klart framgå det som redan är erkänt av många, dvs. att villkoren för att ett område skall vara attraktivt ur investeringssynpunkt och därmed också kunna skapa kvalitetssysselsättning i allt högre grad knyts till tillgången på teknisk kapacitet av hög profil, med andra ord till en god kvalitet på utbildning och yrkesutbildning, till infrastruktur och kommunikation och till transportväsendet, till näten för kontakt med den globala marknaden.
Till dessa villkor vill jag också lägga, vilket Sainjon gör i viss utsträckning, entydiga och pålitliga lagar.
Detta säger jag även, herr ordförande, som ett budskap till vårt land, Italien, som har ett dåligt rykte när det gäller att iaktta reglerna för immaterielrätt och där man, framför allt, har skatte- och arbetsmarknadslagar som är överdrivet komplicerade och inte uppmuntrar till företagande utan kanske till och med uppmanar till omlokalisering.
Jag delar föredragandens förslag att alltmer inrikta strukturfonderna mot att stödja program för forskning och teknik i företagen.
Jag är mindre övertygad av förslaget att begära återbetalning av den finansiering som tilldelats de omlokaliserande företagen; jag tycker det skulle vara mer realistiskt att inställa utbetalningarna och sätta upp dessa företag på svarta listan.
Låt mig som avslutning helt kort gratulera föredraganden till ett gott arbete.
